Lilla-Ulle i stora världen

Är verkligen februari så viktig?

2012-02-27T02:40:00.002-08:00

Jag hade fel. M var inte på väg att bli frisk. Det var bara lugnet före stormen. Tror faktiskt att alla sjuka familjemedlemmar utom jag får dela på febervinsten, eftersom de alla slog till på nästan 40 grader och jag stannade på futtiga 38,5.

Fördelen med att ha lägst feber är att man slipper den värsta frossan, feberyra och känslan att man håller på att dö på riktigt. Man klara också av att gå på toaletten utan att falla ihop på golvet i en stor feberhög.

Nackdelen är att man inte riktigt har rätt att vila så mycket som man behöver. De andra mår ju mycket sämre och måste tas omhand. Det är medicin här och vattenflaskor där, temp-tagning i öronen och tröstkramar under hostattacker. Och så måste ju alla få i sig något i matväg. Jag hade tur att Storasyster höll sig frisk och var snäll och höll ordning på köket bland annat.

Idag är jag feberfri, Lillasyster och Lilla J näst intill feberfria och Storebror på god väg mot normal temp. Bara M kvar på influensatoppen.
Det märks på barnen att det har vänt om man säger så. Helt plötsligt måste jag börja tjata om sänkta röster och att ta det lugnt och inte busa.
Det konstiga är att jag mår sämre nu, som feberfri, än när febern var som värst. Orken är helt försvunnen och huvudinnehållet är i en enda stor röra. Det går inte att tänka klart och minsta ansträngning får mig att vilja falla ihop på golvet i en stor gråtande hög. Kanske kan det ha att göra med tre sömnlösa nätter, varav två med feber, och det faktum att jag knappt kunnat äta något pga hostan och strejkande mage.

När jag tittar tillbaka i min blogg ser jag att februari varit sjuk tidigare år också. Så nästa år hoppar vi denna månad. Ok? Då slipper jag fylla år dessutom. Bara fördelar med andra ord.

Helt sjukt

2012-02-25T07:18:00.000-08:00

Tja, vad passar inte bättre än lite influensa på sportlovet? Då kan man ju tävla i högst feber, längst hostsekvens och sämst röst. Så har man in i alla fall fått in ett moment från sportsammanhang.
Fem av sex familjemedlemmar är just nu med och tävlar.
I febertävligen leder Lilla J med 39,6 grader i natt (fast frågar man henne så är hon frisk och mår bra. Hon blir aldrig sjuk!!), tätt följd av Storebror på 39,1. Vi andra (jag, M och Lillasyster) ligger på runt 38 grader allihop, fast jag tror M håller på att tappa en hel del och börjar närma sig feberfri. När det gäller hosta och röst är det väldigt lika, så än så länge är det oavgjort där. Jag måste dock tilldela mig själv lite extrapoäng eftersom jag även dragit till på en bihåleinflammation. Storasyster är diskvalificerad eftersom hon håller sig frisk (än så länge...). Hon vann ju magsjuke-tävlingen för några veckor sedan och borde inte ta illa upp över att hon inte får vara med.
Men vi har hunnit med lite annat än influensatävling också som tur är.

Är det sportlov så ska ju hela kroppen motioneras.
Så vi började med huvudet och hjärnan och gjorde en utflykt till stan och stadsbiblioteket. M och Storasyster fixade egna lånekort och vi andra rotade fram böcker att ta med oss hem. Det blev en del Alfons och Bamse när Lilla J fick bestämma, men också en del annat.

Och så hade vi läsmys hela eftermiddagen.

Det är tur Storebror kan ställa upp och läsa när föräldrarna inte har tid

Och när vi inte orkade motionera huvudet mer med sagor motionerade vi flexi tracks-bilarna istället. Något Storebror nästan glömt att han kunde göra. Tänk vad kul det kan vara att leka med sina leksaker ibland, speciellt de som legat undanstoppade ett bra tag.

I onsdags var det dags att motionera resten av kroppen. Jag började känna mig smått krasslig, så varför inte åka till ett fuktigt och varmt badhus fullt med bacilltäckta människor? Sagt och gjort, vi packade in fika, badkläder och fyra barn i bilen och gav oss iväg. Barnen hade kul i alla fall

Även Lillasyster badade, men jag fick visst inga bilder på det med min kamera. Kan bero på att det var jag som höll i henne i bassängen.
Sen var det stopp på motion

Och nu ligger vi alltså här, hostar, snorar, harklar och ojar oss. Rolighetsfaktorn har sjunkit rejält på skalan om man säger så.

Sportlovsdiet

2012-02-23T03:41:00.000-08:00

Det är sportlov och jag passar på att prova en ny diet. Den heter "hosta upp allt du får i dig"-dieten. Rekomenderas inte. Tyvärr är den lite svår att bli av med när den väl börjat. Återkommer när jag inte pendlar mellan sängen och badrummet längre

Lite irriterande

2012-02-20T04:06:00.001-08:00

I helgen var vi som vanligt sjuka och fick finna oss i att bara vara hemma och ta det lugnt. Då har man tid att fundera en hel massa. Bland annat funderade jag på saker som kan irritera mig en smula. Som:

Att vi alltid lyckas bli sjuka när vi har något kul inplanerat (som till exempel en Melodifestivalkväll med en god vän och hennes familj) och måste ställa in. Nu kunde vi flytta fram denna kväll några veckor, som tur var, men ändå...

Att folk som inte ens röstar under Melodifestivalen efteråt förfasar sig över resultatet. Jag brukar inte heller alltid gilla de låtar som går vidare. Jag gillade till exempel inte "Mirakel" särskilt mycket, även om jag tyckte Sara Li gjorde ett enastående jobb med tanke på att Ranelid gjorde sitt bästa att sabba låten för henne hela tiden (och så tycks folk, inklusive Ranelid själv, glömma bort att de var två som framförde bidraget). Men jag kan faktiskt inte klaga på resultatet, för jag har inte deltagit i röstningen och bidragit. De som dock röstar: Klaga på om det inte blev den låt du gillade som gick vidare!!!

Att folk brukar förfasa sig över hela Melodifestivalkonceptet, men ändå sitta bänkade lördagkväll efter lördagkväll och titta... och klaga. Sluta titta om det är så dåligt! Jag gillar Melodifestivalen och står för det, även om intresset minska med åren vartefter låtarna blivit sämre ;)

Att snön tycks vara på väg bort lagom tills barnen har sportlov. Kunde den inte fått ligga kvar en vecka till?! Sen, nästa vecka, vill jag ha vår med sol, fågelkvitter, frisk luft, knoppar på träder och lera på marken (med viss måtta)

Att man tydligen aldrig får oja sig och klaga när man bor i Sverige och har lite över normalstandard hemma. Inget får tydligen vara jobbigt, som att t.ex. plocka upp all mat ur kassarna när man kommer hem från veckans matinköp (råkade visst beklaga mig över det på facebook och fick genast bassning. Egentligen inget att bry sig om, men det var liksom droppen... ja ni vet... för det var inte första gången) städa, plocka disk eller dammsuga husets alla kvadratmeter golv
Nej, man ska vara glad och nöjd över det man har och inte klaga... ALDRIG klaga!!. Jag ÄR glad och nöjd och oerhört tacksam över hur bra jag har det. Jag tackar Gud för att jag får leva ett så bra liv och ha det så bra. Och jag lider med alla som har det sämre (och då menar jag sämre, som i svårt att få ihop vardagen och värre än så).
Men de som har det sämre får det faktiskt inte bättre om jag skulle skratta mig igenom matinköps-upplockningen eller dammsugningen. Jag tycker verkligen det är jobbigt och tråkigt att plocka upp maten (och att dammsuga golven) och kan faktiskt inte låtsas att jag älskar att göra det. Dessutom har jag ofta värk i mina leder som gör att det blir lite extra jobbigt. Händerna funkar inte riktigt som de ska så jag tappar ofta och det gör ont att böja och sträcka sig hela tiden.
Men ser ni, värk får man heller inte klaga över. För det finns faktisk de som har ännu ondare och mycket värre.
Ja det finns det, det är jag också mycket väl medveten om. Jag har sett det på nära håll flera gånger (jag jobbar ju liksom på ett sjukhus, bland annat). Men, tyvärr mår inte heller de som har mer ont än jag bättre av att jag håller inne med min smärta. Skulle de det, så skulle jag gladeligen hålla käften även när mina ben värker så jag inte kan sova på nätterna och kämpar för att gå upp på morgnarna och handlederna så jag knappt kan plocka upp Lillasyster från spjälsängen eller byta hennes blöjor. Jag försöker verkligen att inte klaga i onödan. Jag har oftast konstant ont någonstans i kroppen och en medicin (för jag är så lyckligt lottad att det finns medicin som kan lindra min sjukdom) som för tillfället gör att jag mår dåligt en till två dagar i veckan, men oftast låtsas jag inte om det.
Ibland orkar man dock inte, då måste jag tömma. För ja, det känns aningen bättre efteråt och man får lite nya krafter att orkar ta itu med allt igen.
Livet är orättvist och jag har det väldigt bra, men bara för det tänker jag inte låta blir att klaga lite då och då. Ingen får det/mår bättre av att jag slutar, tyvärr (förutom möjligtvis de i min närmsta omkrets, som slipper höra mig, men de får väl stänga öronen om det blir för mycket ;) )

Att jag är så fumlig och glömsk. Jag blir tokig när jag tappar och/eller slår i/ut saker HELA tiden, och kommer på att jag glömt göra/inte göra än det ena än det andra. Typ att åka till förskolan med Lilla J när den är stängd...

Jahapp, det här blev ju inget glatt och trevligt inlägg precis. Jag får väl skylla på PMS, för det är just vad jag har... oxå.
Lägger in glada bilder på gulliga barn för att väga upp det hela lite

Och nu vaknade Lillasyster och känner för att göra något annat än ligga i sin spjälsäng. Bäst jag går och hämtar henne. Sen ska jag börja med storstädning av huset. Fy bubblan sååå trååååkigt! ;)

Lycka

2012-02-17T23:15:00.000-08:00

Lilla J kommer inhoppande i sovrummet till sina trötta föräldrar och frågar lite försiktigt:
"Mamma, Markus på Bolibompa säger att det är lördag idag?"
Trötta mamman: "Ja det är lördag idag"
Lilla J gör små glädjeskutt och höjer händerna ovanför huvudet:
"Jaaaaaa, det är lördag idag. Hurra hurra hurra! Då får jag äta kolorna du köpte till mig. Och man måste tugga massor. Jippi. Det äääär lördag!" Rusar runt till sin pappas sida av sängen och lutar sig jättenära hans ansikte.
"Pappa Markus sa att det är lördag, och det ääär det!!"
Pappan mumlar ett inte riktigt entusiastiskt svar.
Lilla J återvänder till Bolibompa och sin envägskonversation med Markus (den stora favoriten)
Själv funderar jag på när jag slutade vara lika entusiastisk över lördagarna.
(Kolorna hon pratar om är sådana där moaom fruktkolor som jag köpte åt henne när vi var och storhandlade i måndags, och som hon sen dess gått och burit omkring på...faktisk utan att öppna dem.)

Alla hjärtans kväll och dagens morgon

2012-02-15T02:38:00.001-08:00

Vi åt köttfärslimpa, potatismos, lingonsylt (fast det åt inte jag, för jag tycker väldigt väldigt lite om lingon för att uttrycka det milt) och favoritsalladen (se någonstans i tidigare blogginlägg)
Sen blev det kladdkaka med grädda och hallon till efterrätt
Som jag tidigare skrev blev det inga blommor och ingen dyrköpt choklad (mer än den hembakade kladdkakan, och den var inte dyrköpt).
Däremot fick jag min födelsedagspresent, drygt en vecka för tidigt.

Japp, det är en Ipad 2. Så nu försöker vi lära känna varandra, paddan och jag. Det är inte lätt inte, för jag är en riktig Apple-skeptiker (heter det så? skeptiker?). Har överlag rätt svårt för äppelprodukter som inte går att äta. Men nu fick jag kapitulera. Och vi har rätt kul ihop än så länge. När vi inte blir osams förstås. Jag har en tendens att bli lite irriterad när jag inte får bestämma, på det sättet jag vill, över teknikprylar.

Egentligen hade jag tänkt blogga från paddan och lägga upp bilderna som jag tog med den på gårdagens mat. Men se, där blev vi osams. Så jag får klura lite till på hur jag ska lista ut vad den vill att jag ska göra, och fortsätta skriva på min laptop, som jag kan hantera, så länge.

Idag fick Lilla J äntligen vara på förskolan. Flera gånger under morgonen fick jag intyga att "Ja idag är det öppet". Men tydligen litade hon inte riktigt på mig ändå. För när vi kom innanför dörrarna på förskolan så utbrast hon lyckligt "Mamma, det äääär öppet". Och så fick jag förklara vår lilla utflykt igår för fröknarna...

idag får hon äntligen busa med sina kompisar på förskolan

Ja men en liten biltur på morgonkvisten är ju aldrig fel... eller kanske bara fel.

2012-02-14T02:28:00.000-08:00

Den där jobbiga känslan att det är något som inte stämmer, något man borde komma ihåg eller så. Den fick jag idag, när jag plockade ur barnen ur bilen på parkeringen vid Lilla J:s förskola. Ni vet, den där tillfälliga förskolan i stan. Den som gör att det tar nästan en timma att lämna Lilla J och en timma att hämta.
Känslan blev starkare ju närmre vi kom huset där den ligger. Och precis innan vi såg fönsterna till de idag väldigt mörka lokalerna kom jag på det. Det är ju stängt! Personalen har planeringsdag.
Just då ville jag helst bara hoppa jämfota och skrika av irritation och ilska. Jag som var så extremt trött i morse och faktiskt övervägde att hålla Lilla J hemma. Nedrans bananskruvar!! Men Lilla J blev så ledsen och besviken att jag fick svälja min ilska och trösta henne istället. Lilla gumman, hon hade ju sett fram emot att få leka med sina kompisar så mycket. Det gjorde ont i mammahjärtat när jag såg hur hon försökte hålla tillbaka tårarna och vara tapper, tills det inte gick mer. Så jag tog till det som alltid brukar funka.
"Vi åker och köper massa gott fika och sen åker vi hem och myser framför en film"
Ännu bättre blev det när vi hittade både Bamse-film och Långben-film till halva reapriset (kan man säga) i affären. Så nu sitter vi här och fikar och tittar på Långbens drivel och dravel. Blev rätt mysigt ändå till slut.
Men vad skönt det hade varit att fått ligga kvar i sängen lite extra i morse istället...

Och så har vi konstutställning med duplolego på toaletten så klart

I fredags, när allt kändes som jobbigast och... jobbigast, fick jag de här fina tulpanerna av M

Han kan han, mannen min...

Idag köper vi varken blommor eller choklad till varandra. Jag gillar inte sådana här jippon som Alla hjärtans dag är, i alla fall inte när det gäller att köpa saker åt varandra. Istället uppskattar jag en bukett blommor en "helt vanlig dag" så mycket mer (som i fredags). Däremot ska vi kanske kramas och pussas och bry oss om varandra lite extra idag, fast det är ju också sånt man ska göra året om egentligen. Litet dilemma det där. Vi säger väl att vi pussas och kramas lite extra fast lika mycket som imorgon då. :)

Lite medicin och lite kräksrapportering

2012-02-13T07:29:00.000-08:00

Eftersom jag inte visste om jag skulle bli magsjuk eller inte, så sköt jag upp medicineringen till idag istället för igår. Man vet ju inte, att dra ner på immunförsvaret skulle ju kunna sätta igång en eventuell magsjuka om det fortfarande låg några virusar och skräpade i kroppen. Några virusar som hölls tillbaka av det lilla immunförsvar jag har, som jag då desarmerar med medicinen (immunförsvaret alltså). Att skjuta på det någon dag och ge kroppen en liten extra chans kändes rätt givet. Men nu har jag medicinerat och för en liten stund sen började jag känna av det också. Om jag uttrycker det väääldigt milt och snällt så skulle man kunna säga att jag är så fruktansvärt urbota jättetrött på de här biverkningarna nu. Den inte så rumsrena varianten tar vi inte här. Jag kan inte vräka ur mig vad som helst precis. Det kan ju finnas minderåriga som läser...
Vad det gäller magsjukan vågar jag nu nästan säga att resten av familjen klarade sig. Vi borde inte bli sjuka nu med tanke på att Storasyster hade sin kräksnatt mellan torsdag och fredag och sen låg isolerad på sitt rum till i söndags eftermiddag. Men man vet aldrig, skulle inte förvåna mig om någon av oss här i "lillfamiljen" (storbarnen är hos sin pappa nu) satte igång att tok-kräkas i natt eller så. Bara för att jag tog medicinen idag och är något lite mindre än pigg för tillfället.

Spännande värre

2012-02-11T13:24:00.000-08:00

Ligger i sängen och funderar på om man ska försöka sova. Om det vekligen är värt det liksom. Och så undrar jag så vem som kommer kräkas ner sin säng först i natt. För inte kan väl resten av familjen klara sig? Allihop liksom. Nej det tror jag inte på.
Det kanske blir jag själv. Egentligen borde det bli jag. Jag är ju den enda som varit i närkontakt med kräksjuk Storasyster. Å andra sidan brukar jag sällan bli magsjuk. Om jag inte är gravid förstås. Men det är jag ju inte nu. Garanterat inte! Inga fler barn på Lilla bärstigen inte. Nu är vi färdiga med sånt.
Hmm, mår jag inte lite illa ändå? Eller är det bara inbillning? Oj oj oj, tala om spänning i tillvaron. Återkommer med rapport imorgon, om jag inte har långa diskusioner med toaletten vill säga. För självklart vill ni ha en sådan intressant rapport. Skulle väl ingen vilja missa...

Positiv

2012-02-10T02:40:00.000-08:00

Få se nu, nu tänker vi positivt så tror jag dagen blir så mycket lättare.
Trettio minuters sömn är ju faktiskt mer än ingen alls.
Den rostade smörgåsen jag bredde åt Lilla J, och sedan lade någonstans i huset och nu inte kan hitta, kan ju vara jättebra att ha någon gång i framtiden. Jag menar, om tiderna blir tjärvare. Man vet ju aldrig.

Jag kan njuta av fina blommor

Fick den här lite udda orkidén av mina svärföräldrar när jag fyllde år förra året. Tyvärr tappade den alla blommor rätt snabbt. Men nu fyller jag snart igen och då börjar den blomma igen, som en liten för tidig födelsedagspresent.

Vår amaryllis vägrar å andra sidan att sluta blomma. Tyvärr blommade den inte till jul, men väl till nyår och nu är den inne på femte omgången. Detta trots att de andra blommorna i krukan ser allt annat än fräscha ut.

Det är fredag och jag slipper ta beslutet om jag ska våga lämna Lilla J till förskolan eller ej. Ska hon bli magsjuk så lär hon ju bli det innan tisdag nästa vecka iaf.

Jag kom iväg och tränade igårkväll, så nu behöver jag inte ha dåligt samvete för att tanken på att ge sig upp på crosstrainern eller löpbandet känns väldigt "far away".

Tvätten blev vikt (alltså av mig, tro inget annat) igår. Så jag behöver inte gå och sucka och stöna och få dåligt samvete när jag ser ett stort tvättberg i vardagsrumssoffan. Det var ju förresten tur att jag hade rensat soffan eftersom jag behövde den till viloställe större delen av natten.

Vi har förhoppningsvis klarat av calici-monsterna när helgen är slut.

Tja, det var värt ett försök i alla fall...

Mitt i natten

2012-02-09T16:13:00.000-08:00

Och här ligger jag i vardagsrumssoffan mitt i natten. Nej då, jag har inte varit dum och blivit utslängd ur sovrummet. Jag är bara snäll och låter M och Lillasyster sova. Vi har nämligen besök av de små magsjukemonsterna, eller rättare sagt Storasyster har. Och när Storasyster kräks får mamma coacha. Och inte bara när hon kräks...
Det är väldigt kul och trevligt att ha fyra barn och ofta kan det ha en hel del fördelar. Men när magsjukan härjar i familjen är det faktiskt inte alls kul och fördelarna lyser med sin frånvaro.
Nu är det bara att inse att man kan vinka good bye till sömn och energi för ett fortsatt tag framöver och fortsätta in i trötthetsdimman.

Svacka

2012-02-09T02:43:00.000-08:00

Den här svackan jag kommit in i; tröttheten, orkeslösheten, gråtmildheten (och så sitter jag och tittar på "Livet blir bättre" på SvtPlay) och känsligheten. Jag vill ut nu. Det är inte kul längre. Eller det har det inte varit någon gång, men nu är tålamodet slut. Visst blir jag trött av min medicin, men detta kan inte bara vara medicinen. Nu får det bli ett slut på det här.
Träning hjälper, men orken till att ta tag i den den här veckan har varit för liten. Men ikväll... då måste det bli av. Bort med tröttet fram med energin helt enkelt. Okey, då säger vi så...

Bara lite uppiggande kaos

2012-02-08T12:05:00.000-08:00

Det var lite vanligt kvällskaos här för ett tag sedan kan man säga.Vilket det faktiskt inte varit på ett bra tag annars.
Storasyster var trött, ledsen och stressad på grund av alldeles för många prov den här veckan (och jag håller faktiskt med) och en del trötthet och öste det över mig. Lilla J fick ett hysteriskt anfall när jag stängde av tv:n för henne eftersom hon ändå inte satt och tittade. Lillasyster var på allmänt dåligt trötthetshumör och satt i barnstolen och gnällde vilket sedan eskalerade till gapskrik när Storebror kom och "busade"/skrämde henne i spindelmannendräkt (inklusive mask för huvudet). Maten var uppäten och köket såg ut som Småland efter stormen Gudrun.
Mitt huvud orkar inte med sånt för tillfället, men det redde ut sig som tur var. Lilla J fick igång tv:n igen och lovade att sitta och titta, Lillebror försvann upp till datorn på sitt rum, Lillasyster fick nappen och lite roligare leksaker att pyssla med och Storasyster lugnade ner sig med löftet att jag skulle hjälpa henne efter att hon läst igenom anteckningarna två gånger.
Nu har jag hunnit med att få ordning på köket, fräscha upp mina kunskaper i ellära, fått på Lilla J nattlinne, skakat välling till Lillasyster, tjatat på Storebror att gå och borsta tänderna, stoppat om Lilla J och sjungit "Kalle Teodor" tre gånger för henne, tjatat ner Storebror i sängen och sett till att Storasyster inte är uppe för sent.
Med andra ord är det dags att leta upp sängen nu, och stupa där...tills imorgon.

Det här med håret

2012-02-07T01:43:00.000-08:00

Igår när jag satt på golvet med Lillasyster, eller satt och satt... jagade mer..., började jag rensa vår svarta lurv-matta på hår (mellan varven av slita sladdar hur handen på Lillasyster, hindra henne att smälla huvudet i bordsben, tv-bänk, soffa eller garderobsdörr, eller rädda stackars hamster-Elviz från att åka ofrivillig berg-och-dalbana i sin bur).
Vi har ju en knas-katt, så man skulle kunna tro att majoriteten av håret i mattan var katthår. Men nej, håret kommer från undertecknad. Och det är inte lite hår. Det är nästan så att det svarta lurv-garnet borde känna sig hotat. Tack snälla reumatism-medicin för att mitt hår inte får en chans att återhämta sig efter graviditets- och amningshormonerna. Cytostatika är ju inte direkt känt för att få håret att tokväxa precis, och tydligen gäller det även med väldigt låga doser. Börjar på allvar fundera på om jag ska spara hårberget jag fick ihop, kanske kan användas till peruk. Vem vet om jag kommer ha användning för en sådan om ett tag
Nej alltså, så illa är det väl inte... men nästan ;)

Hua, jag fryser fortfarande efter bilturen till förskolan i morse. Så nu får det bli en brasa, en till kopp kaffe och massor av värmande bebiskramar...

Bara så ni vet

2012-02-06T07:20:00.000-08:00

Alltså, jag har massor av bra idéer om blogginlägg jag skulle kunna skriva idag. Men jag är trött, orkeslös och yrslig (det är ju trots allt medicindag, eller dagen efter medicindagen iaf) och måste dessutom tvätta. Så det får vänta tills en annan dag. Vem vet, kanske imorgon

Ibland får man helt enkelt ge med sig

2012-02-05T02:26:00.000-08:00

Igår var vi på... ja gissa:

Japp, Disney on Ice.
För en gångs skull var vi i riktigt god tid, närmare bestämt en hel timma innan det började. Jättebra! för då kan man få svara på frågan om det "börjar snart" sådär 60 gånger och så hinner alla barn äta upp de medhavda popcornen och kexchokladen och dricka upp läsken innan allt börjar. Dock vägrade vi köpa nytt i pausen. Vi hade faktiskt varit smarta och tagit med oss eget och skulle slippa köpa dyrt...
Inte heller skulle vi köpa något av alla Disney on Ice-pryttlarna till överpris. Den tanken funkade ända till andra akten. Då lånade en snäll flicka bakom oss ut sin gröna snurra med färgade lampor och glitter till Lilla J ett tag. Gissa vem som blev helt förstörd sen, när hon insåg att mamma och pappa inte alls kände för att köpa en sån till henne för 150 kr?
Ja vi föll. Och ja, det kändes (speciellt i plånboken). Men Lilla J fick sin "nuja", som hon kallar den.

Storasyster bestämde sig för en filt med Musse Pigg på istället och Storebror ville ha en Musse Pigg-mugg med tillhörande sugrör och smaksatt snö (snow cone) i. Lillasyster var hos morfar och fick full uppmärksamhet där, vilket hon fick nöja sig med. Tror inte hon bryr sig så mycket...än.
Efteråt lämnade vi tillbaka storbarnen till deras pappa, eftersom det egentligen är hans helg, och sen blev det myskväll hos mormor och morfar med thai-mat, godis och melodifestival (som jag tror jag håller på att växa ifrån, 35 år gammal, för oj vad ointresserad jag var... mot min vilja).
Lilla J var vääääldigt nöjd med sin dag när vi väl var hemma igen och hon kom i säng. Trött efter en händelsefull dag somnade hon med "nujan" bredvid sig och ett leende på läpparna. Mammahjärtat värmde i bröstet

Idag går vi i myskläder, äter rest-mat från fredagen:

Bacon- och champinjonpaj och favoritsalladen just nu (tomater, ruccola, paprika, massor med rödlök, lite olivolja och salladskrydda)

och godis som blev kvar från igår (eftersom thai-maten tog all plats i magen), slappar i soffan och njuter av elden i braskaminen. Vi har en riktig söndag-söndag med andra ord.

Hur den är sammansatt är faktiskt inte så viktigt

2012-02-03T01:58:00.000-08:00

Det är fredag (jippi) och Lilla J är hemma som vanligt (ingen förskola på måndagar och fredagar). Lillasyster sover och Lilla J och jag leker mamma, pappa, barn eller mamma, mamma, barn eller...

Lilla J: Du är lillasyster och jag är pappa
Jag: Okey, är dockan storebror eller storasyster då?
Lilla J: Nej, det är lillebror
Jag: Okey, men då kan ju inte jag vara lillasyster.
Lilla J: Nej... du är pappa och jag är mamma
Jag: Kan man inte vara två mammor då?
Lilla J: Jo det är klart! Och ibland är det två pappor bara, så kan det vara... faktiskt.
Jag: Ja, så kan det vara. Vad heter bebisen då?
Lilla J: Den heter Olle
Jag (vill testa lite): Okey, det är en pojkbebis alltså? Men dockan har ju rosa kläder.
Lilla J tittar frågande på mig som "och?": Det är en lillebror pojkbebis, som heter Olle ju.

Lilla J och Lilla bebis-Olle som är lillebror till mig, som i början var lillasyster.

När man är tre år är det här med hon eller han och familjekonstellationer inte så viktigt. Det finns liksom inga fördomar alls. Vi vuxna kanske ska ta vara på det lite mer.
Och det är klart att pojkar kan ha helrosa kläder!

Tycker än så länge det var en bra idé, vet inte om jag kommer tycka det imorgon

2012-02-02T11:59:00.000-08:00

Vet ni?! Hon som ser ut såhär,

fast utan den dåliga kameravinkeln och med tröttare ögon än de på bilden (om det är möjligt). Hon som har en dotter som höll henne vaken hela natten, men själv fick sova på dagen och därför var såhär pigg.

Hon (alltså inte bebisen) har, trots sömnbristen, varit iväg och jympat med Friskis och Svettis för första gången på sju år. Gissa vem som inte kommer komma ur sängen imorgon...

Men kul var det, och mersmak fick jag!

Man kan ju kalla det "lite pigg" också

2012-02-02T03:18:00.000-08:00

Om jag sov i natt?
Näe, inte ett dugg faktiskt.
Lillasyster var hård i magen igår och hade inte lyckats få till nummer två när det var dags att sova. Och då vet man att det blir en orolig natt. Ändå hoppades jag in i det sista när jag kröp ner under täcket vid halv tio och Lillasyster sov djupt i sin spjälsäng.
Vid elva slutade jag hoppas efter att ha varit uppe och stoppat om henne tre gånger. Sen var det upp och hoppa minst två gånger i timman hela natten. Halv fyra stod det blöjbyte på Lillasysters nattschema. Då hade magen gett med sig och allt kommit ut. Tala om blöjmassaker! Jätteskoj sådär i slutet av natten. Självklart ville hon inte somna om sen, det var alldeles för lattjo att prova på hur många olika läten man kunde göra.
Till slut gav jag upp och fixade en flaska välling. Efter den kom hon till ro, i alla fall i en timma. Sen hade hon tappat nappen och sparkat av sig täcket igen. Jag tror jag somnade lagom tills det var dags för M att gå upp, och då vaknade jag av garderobslampan som tändes när han plockade ut dagens kläder. Det gjorde även Lillasyster, som inte tänkte sova mer efter det. Även Lilla J tyckte det var dags att gå upp då hon hörde att alla andra var vakna.
Tydligen har vi lyckats vända tillbaka lite av hennes dygn nu. Under julen lärde hon sig att somna vid sådär tio-tiden på kvällen och sova fram till strax efter nio på morgonen. Det har inte varit lätt att få henne att ändra tillbaka, men nu är det visst gjort.
Mamman i fråga släpade sig alltså upp och började förbereda allt inför stundande bilresa till förskolan. Idag kom vi i tid... och detta trots att det var 12 minusgrader ute och bilen var totalt istäckt. Går man upp i ottan hinner man skrapa bilen ordentligt innan man ska iväg...

Nu leker Lilla J på förskolan (ja, jag kämpar med att inte skriva dagis längre) och jag har hunnit med att handla mat (för idag kom jag ihåg skötväskan med plånboken), köra hem, lägga Lillasyster som somnat i bilstolen, packa upp maten och äta tidig taco-brunch/lunch. Egentligen borde jag ta hand om köket och tvätten nu när Lillasyster sover och snarkar där uppe i sin spjälsäng. Men jag tror jag tar en kopp kaffe till först, så jag inte somnar över diskhon eller i tvätthögen i badrummet.

Rulla rulla rulla

2012-02-01T07:20:00.000-08:00

Dagen idag har rullat på med Lillasyster, kan man säga

"Men dumma dumma stolsbenen, varför ska de envisas med att stå ivägen och slå mig i huvudet hela tiden"

och så måste man prova vilka olika miner man kan göra

Nu snöar det järnet utanför fönstret och jag har tänt en brasa för att värma upp mig och huset

Egentligen skulle jag åkt och handlat mat efter jag hämtat Lilla J på förskolan. Men när jag klev ur bilen för att gå in och hämta henne insåg jag att skötväskan med min plånbok stod kvar hemma i hallen. Det får bli matinköp imorgon istället. Rotade runt i frysen och hittade pizzadeg, som jag nu tinar. Det får duga med hemmagjord pizza till kvällsmat ikväll.
Jag glömde även Lilla J:s ryggsäck med termovantarna i i morse, så hon fick leka ute med bara fingervantar på händerna idag, stackarn. Börjar tröttna på min glömska nu, vet bara inte hur jag ska ändra på det.

Bröd

2012-01-31T11:19:00.000-08:00

Oh nej, oh nej, oh nej!
Inget bröd i skafferiet, inget bröd i frysen. Vad göra?!

Tja, baka lite kanske. Klockan är ju bara halv åtta på kvällen.
Ta da!

Två fiberbröd med skållat havrekli. Återstår att se om de är ätbara.

Hipp hipp hurra

2012-01-30T11:26:00.000-08:00

idag är det ju min mammas 60-årsdag!

Grattis älskade mamma på din stora dag! Du är bäst!
Vi firade igår, eftersom folk (utom jag då) tydligen jobbar eller går i skolan på måndagar.
Vi började med att gå ut och äta plankstek på restaurang. En restaurang som ligger i en källare med tegelvalv och stenväggar och allt.

Och Lillasyster var också med så klart, fast hon åt inte planka utan fick kalops i mos-format.

Sen blev det storfika med kakor och tårta till efterrätt hemma hos mamma pappa

När kvällen sen blev läggdags rullade vi hem i dubbel bemärkelse...

Kroppsmålning och gardiner

2012-01-30T02:43:00.000-08:00

Lilla J har börjat intressera sig för kroppsmålning. Jag är nog benägen att erkänna att jag inte riktigt delar hennes intresse och fascination.

Jag tycker liksom att just den här saknar struktur och eftertanke på något sätt, och är glad att hon inte hann måla hela kroppen. Dessutom gissar jag att skulle det bli någon mer kroppsmålning, så skulle det troligen inte bli någon vidare variation, utan se ut rätt mycket likadant. Nä, mamman har nu bestämt att nu har vi provat detta och det räcker med det. Det blir en tur till badkaret snart för Lilla J helt enkelt.

Lillasyster har inte börjat krypa än, utan fortsätter att ta sig fram på det för henne optimala sättet: rulla. Och det i en väldig fart. Är man aningen rund av sig så finns det ju inga bättre alternativ liksom. Hon har en otrolig koll på sin kropp när hon far fram och är aldrig ens i närheten av att slå i huvudet, eftersom hon håller upp det precis lagom långt från golvet hela tiden. Hon vet även exakt hur hon ska göra för att ta sig dit hon vill. Bland annat har hon upptäckt hur kul det är med gardiner och sladdar och tar sig mot fönstret snabbare än kvickt när vi lägger ner henne på golvet. Så nu har vi en något annorlunda gardinupphängning i matrummet om man säger så.

Rätt praktiskt ändå måste jag erkänna, för nu syns det inte så mycket att det är julgardinerna som fortfarande hänger kvar

Hokus pokus

2012-01-28T00:13:00.000-08:00

Jag ligger i sängen och försöker mig på en sovmorgon. Inte det lättaste när alla barn är vakna.
Lilla J kommer in i sovrummet.
Lilla J: "Mamma, nu ska jag trolla bort dig"
Jag: "Ja gör det! Gärna till en strand i ett varmt land"
Lilla J: "Okey! Man måste räkna. Ett, två, tre..."
Jag: "Är jag borta nu?"
Lilla J (besviken på riktigt):"Näe, det gick inte."

Sen försöker hon trolla bort sin pappa (fråga mig inte vad hon menar med den där önskan om att få bort oss) och när han försvinner under täcket, och faktiskt inte syns (så mycket) mer, konstaterar hon "Mamma, det gick!"
Jag: Näe, kan du inte trolla tillbaka honom?"
Lilla J: "Det går inte."
Jag: "Men jag blir ju så ensam då."
Lilla J: "Men du har ju mig!"

Ja det är ju klart. Vad ska jag med karln till när jag har mina barn, och speciellt då Lilla J.

Intressant

2012-01-26T07:45:00.000-08:00

Idag slår jag till på ett otroligt intressant och innehållsrikt blogginlägg

Ta da...

ett foto på min frukost/brunch, sådär lite uppifrån.

Mer intressant än så blir det inte tyvärr, för det är så intressant jag känner mig för tillfället. Eller kanske egentligen mer som en knappt urvriden gammal disktrasa. Men frukosten var god.

Nej, jag förstår inte vad det är med mig. Jag är verkligen totalt orkeslös och börjar längta till sängen redan vid femtiden på eftermiddagen (eller där ljuger jag, jag skulle helst vilja ligga i sängen och sova hela dygnet runt).

Inte kan det väl vara vårtröttheten som kommer redan? Det har ju liksom blivit vinter nu. Kan kanske vara en förkylning som är på väg, eller reumatismen som spökar.

Nu är dessutom Storebror på värsta möjliga humör och sitter bredvid mig och suckar och stönar över läxorna. Detta efter att ha haft ett rejält utbrott när jag sa ifrån om kompisbesök imorgon (tycker inte fredagar är optimala att ta hem kompisar på). Så inget är rätt på hans karta alls idag. Det lär bli sängen tidigt ikväll.

En sur son pigger ju inte direkt upp heller, och ett stökigt kök gör inte saken bättre. Men nu är det dags att släpa sig ut dit och ta itu med kvällsmaten.

Duktigt

2012-01-24T09:15:00.000-08:00

Storasyster har förbarmat sig över rastlösa Lilla J och sitter och pusslar med henne. Lilla J älskar pussel och har blivit en riktig fena på att pussla, även rätt svåra pussel. Dock ej så svåra att Storasyster skulle ha några svårigheter med dem.
Samtal under pusslandet
Storasyster: "Vad duktig du är! "
Lilla J: "Du är också rätt duktig du!"
Paus "Alla är duktiga."

Mammahjärtat blir alldeles varmt

Läcka?

2012-01-24T07:35:00.000-08:00

Den där energitanken som var påfylld efter helgens lyx, den har sinat lite väl fort tycker jag. Det måste vara läckage någonstans, eller i bästa fall är det bara tillfälligt stopp i rören.
Jag är verkligen totalt orkeslös. Igårkväll gick jag och la mig så fort jag fått de flesta av barnen i säng (M fick ta hand om resten) vid kvart över åtta. Sen kunde jag i och för sig inte somna med en gång, men så värst länge dröjde det inte innan drömmarnas värld infann sig (nu kan det ha lite att göra med att det var medicindag också).
Idag har inte orken kommit tillbaka tyvärr. Att ta itu med vanliga hushållssysslor känns som att bestiga Mount Everest eller liknande (alltså nej jag vet inte hur jobbigt det är, men jag kan gissa utifrån vad jag sett i dokumentärer och dylikt). Ärligt talat visste jag ett tag inte hur jag i all världen skulle orka åka in och hämta Lilla J på förskolan och Storebror (med kompis) i skolan. Men det vara bara att bita ihop och köra iväg, det fanns ju inget val liksom.
Nu borde jag börjat med maten för länge sedan, men skjuter upp det fem minuter till. Snart...

Helgen i bild och ord

2012-01-23T02:38:00.000-08:00

Tågtimmar

Tv-mys

lyxfrukost

pooler

samtal och vila

snöstorm

spa-lunch

vin

värme

strömavbrott

vedspis-lagad kvällsmat (tacos)

godis

Snö

vinterpromenad

pulka-lek

Energitanken är påfylld för ett tag

Lyxbubbla

2012-01-21T06:12:00.000-08:00

Jag har för tillfället fullt upp med att ligga i en vilostol iklädd badrock och smutta på vin alternativt njuta av värmen i en av alla bubbelpooler och titta på snöstormen utanför de gigantiska fönstrena mot havet. Bloggar mer när jag klivit ur min lyxbubbla.

Torsdagsspänning

2012-01-19T09:43:00.000-08:00

Jisses vad spännande det är att springa i sjukhuskulvertar och leta efter rätt uppgång när man redan är fem minuter försenade till avtalad tid med sjukgymnast och arbetsterapeut på Reumatologen. Kunde de inte skyltat eller sagt något om att den entrén jag tänkte använda mig av var stängd?! Eller jaha, skulle man läsa de där stora skyltarna de satt ut lite här och var för att varna folk för att vissa entréer är avstängda? Men alltså, vem har tid med det när man har letat parkeringsplats i tjugo minuter och därför småspringer med Lillasyster i barnvagn för att reducera den försenade tiden så mycket som möjligt.

Ännu mer kul är det att hissen inte kommer när man väl hittat rätt uppgång, så man får springa vidare och leta efter en annan uppgång, där hissen fungerar, och därför måste gå runt halva sjukhuset igen.

Jag kom fram till slut i alla fall, om än tjugo minuter försenad. Tur de är snälla, både sjukgymnasten och arbetsterapeuten, och inte tyckte det var så farligt att jag kom lite (hmmm) sent.

Efter bravo- och hejarop (nåja nästan i alla fall) från sjukgymnast och arbetsterapeut för att jag börjat träna en del, passade jag på att titta in på jobbet en sväng. Det kändes som rätt lägligt med tanke på att det ligger näst intill granne med Reumatologen.

Det som bara skulle bli en halvtimmas besök blev en och en halv timma. Det var ju alldeles för trevligt att prata med arbetskamraterna. Om jag viskar kan jag nog erkänna att jag längtar efter att få börja jobba igen så smått, liiiite i alla fall.

Straffet för mitt långa besök var att jag fick åka och handla med båda småtjejerna i släptåg efter att ha hämtat Lilla J på dagis. Som tur var var de snälla och höll sig i skinnet, så det blev inte så jobbigt som jag trott. Dock ändå aningen stressigt eftersom man inte visste om/när Lillasyster skulle tröttna och bli hungrig eller rastlös eller både och, helt plötsligt.

Nu är jag hemma och känner mig som en urvriden disktrasa. För lite sömn under natten och full fart hela dagen och ingen jättebra kombination.

Men jag försöker hålla god min och kämpa på.

För helgen (med början imorgon kväll) ska spenderas utan familj, på västkusten, hemma hos och tillsammans med en väninna jag inte träffat på alldeles för länge. Det kommer bli spa, skitsnack, vila, mys, prat, vin och godis i överflöd.

Jag ska tanka energi. Tanken ska bli överfull har jag tänkt.

(Så jag orkar ta hand om sambon, som antagligen kommer vara allt annat än energifylld, när jag kommer hem.)

Sovtider och apelsinjuice

2012-01-18T03:28:00.000-08:00

Jag undrar så vad Lillasyster hade tänkt sig för sovtider idag. Inte de jag tänkt mig i alla fall. Jag hade planerat det så bra (ännu en gång: Varför gör jag det??):

Lämna Lilla J på dagis. Åka hem och äta frukost (jag är en sån som inte kan äta direkt på morgonen, det måste gå någon timma eller två) samt ge. Lillasyster gröt. Lägga Lillasyster. Ta en tur på crosstrainern. Duscha. Hänga tvätt, städa kök och vattna blommor. Fika. Plocka upp Lillasyster efter vilan. Busa och gosa en stund. Ge Lillasyster mat. Åka och hämta Lilla J på dagis. Handla mat

... och sen är det eftermiddag.

(en rätt vanlig dag ser jag nu... men ändå...)

Men de planerna hade INTE Lillasyster. Hon massakerade schemat redan någonstans mellan "Lägga Lillasyster" och "Ta en tur på crosstrainern" med att sova tjugo minuter och sen vara helt klar med den saken.

Jag lyckades hinna med crosstrainern ändå, med henne bredvid mig i babysittern. Men nu vill hon inte vara själv ens två sekunder. Jag behöver VERKLIGEN duscha, men känner inte direkt för att ta med henne in i duschen. Det får väl bli en skrikande bebis i babysittern helt enkelt. Om jag inte kan få henne i säng nu. Men det betvivlar jag.

Vet inte alls hur jag ska få ihop det med hennes sömn och mat och det väldigt nödvändiga matinköpet i eftermiddag. Det blir liksom inget som stämmer tidsmässigt. Men man är väl flexibel, så det får ordna sig ;)

Ja jag veeeet, små barn små bekymmer... (jag har ju liksom äldre barn också), men jag vill ha mina planer och kunna följa dem. Det gör att jag "står ut" här hemma. För jag tycker faktiskt inte det är så utvecklande och jättegivande att gå själv hemma och tvätta, handla, laga mat, byta blöjor, mata och städa hela dagarna. Jag vet att det finns de som inte håller med, och det behöver de inte. Men själv blir jag rätt trött på det. Det är tur man har bebisen som förgyller tillvaron ;)

Sen måste jag bara säga. Färskpressad (alltså som man pressar själv, inte den köpta) apelsinjuice är ju bara såååå gott. Tror jag börjar bli beroende.

Den som uppfann färskpressad apelsinjuice måste ju vara
såååå rik nu ;)

På tal om ingenting liksom...

Utmaningar

2012-01-17T03:35:00.000-08:00

Okey, då kör vi på en bakfylledag igen. Utan att ha druckit en enda droppe alkohol. Men gift som gift gissar jag.
Dagens största utmaning gav jag upp redan vid tankestadiet i morse. Att ta sig upp i tid, pälsa på en jättehostig Lillasyster och köra Lilla J till dagis, förlåt förskolan, fanns inte på kartan.
En nästan lika stor utmaning var att få i den hostiga dottern gröt. Men den utmaningen antog jag. Ungen måste ju ha mat.

Det blev dock som ett slags lotteri, där man hela tiden missade vinsten. Det vill säga, hon hostade eller nös så fort jag slevade in en sked gröt i hennes mun.
Men lite nya mönster på väggar och bord piggar ju alltid upp.
Hur mycket gröt hon egentligen fick i sig vet e' sjutton. Det lär väl märkas om litet ett tag, när hon vill ha mat igen.

Dagens andra utmaning blir att få Lilla J att förstå att det är dags att kliva ur pyjamasen och i kläderna när klockan är tolv på dagen.
"Men den är ju så myyyysig och goooosig" får jag till svar när jag visar henne kläderna hon ska ha.
Just nu sitter hon på sitt rum och leker med duplo med nya favoritfilmen i bakgrunden.

Jag tror hon har sett den sådär fem, sex gånger nu... på två dagar. (Ja det blir så när jag inte mår hundra och hon håller sig lugn och snäll bara hon får se film. Oftast leker hon dessutom med sina leksaker under tiden och har bara filmen på i bakgrunden. Som idag...)

Härom dagen tröttnade jag på alla småsaker (och även lite större saker) på golvet i Lilla Js rum och körde samma taktik som med Storebrors rum.

Det hade väl inte riktigt samma effekt på henne som på Storebror om man säger så. När jag satt där och plockade i alla leksaker i sopsäcken kom hon in och började hjälpa till. Det enda som upprörde henne var när hennes Lollo-giraff åkte ner. Då blev hon uppriktigt ledsen. Hon fick dock tillbaka Lollo när hon fått på sig pyjamasen och borstat tänderna, eftersom hon gjorde det snabbt och smidigt och utan protester.
Fördelen med att leksakerna ligger kvar i sopsäcken är att hon har plats att leka med duplo och gör så HELA tiden.

Jag hade väl tänkt smyga tillbaka sakerna någon av de närmsta dagarna när hon är på förskolan, men nu får vi se. Hon verkar inte sakna dem nämnvärt. De kan nog få bo i soppsäcken ett par veckor till.

Lite smått trassligt

2012-01-16T10:07:00.000-08:00

var vad det blev för att få till någon träning. Lillasyster ville inte alls sitta och titta på när morsan promenerade. Hon ville hellre hålla sin nya polare sällskap

Jag fick snällt vänta tills hennes mat-och sovklockan ringde, först för mat och sen för sömn. När jag sen äntligen kom upp på löpbandet satte vänsterfoten igång att värka utan dess like efter tre kilometer. Det gick helt enkelt inte att fortsätta. Ibland blir jag mer än trött på min sjukdom, milt uttryckt.
Det gick i alla fall över efter fem minuters vila. Så eftersom Lillasyster fortfarande sov gott, bestämde jag mig för att fortsätta daten med löpbandet och avslutade mina fem kilometer.
Allt trassel gjorde att jag höll på att glömma ta min medicin, och tog den alldeles för sent. Därför är jag än så länge inte helt däckad, även om jag börjar känna av den. Det lär bli en spännande natt, med en medicintrött mamma som bara vill sova och en hostig Lillasyster som inte kan sova.

Just nu

2012-01-16T03:20:00.000-08:00

väntar jag på att Lilla J ska äta upp sin måndagsmys-glass, så jag kan torka av henne och hennes närmsta omgivning. Sen ska jag sätta Lillayster i babysittern, placera den (med henne i) bredvid löpbandet och ta mig en rask promenad (nästan jogga). Jag hoppas så att den ger mig energi, för energinivån är väldigt nära noll och behöver tankas upp.
Sen ska jag ta min medicin och däcka någon gång i eftermiddag.

Hostigt och tröttigt

2012-01-15T07:09:00.000-08:00

Lillasyster är förkyld igen, eller rättare sagt förkyldigare igen. För riktigt frisk har hon inte hunnit bli mellan omgångarna (tror hon är uppe i nr 6 nu). Nu har hon dessutom slängt in slem-kräkshosta och höll mig vaken precis hela natten. Tror jag fick ihop till en timmas sömn sammanlagt under natten.
Det är med andra ord ganska långt ifrån huvudet upp och fötterna ner här. Jag går som i dvala, känner mig nästa onykter och får yrselattacker till och från. Skulle tränat igår, men hann inte, och idag orkas det absolut inte. Imorgon är det medicindag, så vi får väl se om det blir av då. Jag får väl tvinga mig, eftersom jag vet att jag mår bättre och blir piggare efteråt. Nu skulle jag helst bara vilja ligga i fosterställning i hörnet av tv-soffan och halvsova framför en halvdålig film (många "halv" blir det). Tyvärr börjar både jag och barnen bli hungriga, så det är bara att tvinga med sig sambon och masa sig ut i köket och fixa dagens middag. Kyckling Fajitas är det bestämt.

Kärt kaos

2012-01-12T11:52:00.000-08:00

Lillasyster kommer inte till ro i sin spjälsäng och ligger och gnäller eftersom hon hela tiden lyckas plocka ur nappen ur munnen. Tala om gratis stjärtgymnastik, när jag rusar uppför och nerför trappan till övervåningen.
Lilla J vill ha uppmärksamhet och hoppar omkring som en känguru i matrummet under utrop som "Mamma, titta på mig!" och "Kolla här mamma. Mamma, mamma, mamma!".
Storasyster gör matematikläxan och vill ha hjälp lite då och då. Dock ett rätt trevligt besvär, för jag gillar matte.
Storebror vill berätta om hur trött han är nu när han tränar tillsammans med M, och ger sig inte förrän jag lyssnar och svarar.
"Valle the cat" står och jamar vid altandörren och vill ut.
Det är lite kaos här på Lilla bärstigen ikväll. Men det är kärt kaos, mitt älsklingskaos faktiskt. Ja, jag blir trött och lite irriterad stundtals, när jag liksom inte räcker till, men sen kittlar det till i magen och hela kroppen blir varm. Det här är min familj. Mina underbara barn och min älskade M (och min tokiga katt). Klart det ska vara lite kaos när man är fyra barn och en tok-katt i familjen och det dessutom är slut-mitten i veckan.

Mina älskade kaos-barn. De finaste som finns!

och tok-katten.

Kanske inte helt vaken

2012-01-12T01:10:00.000-08:00

Är man kanske lite trött när man letar efter mobilen i säkert fem minuter innan man upptäcker att man har den i handen, laddar kaffebryggaren med vällingpulver istället för kaffe (kom dock på hur fel det var efter första skopan), börjar hänga upp torr ren tvätt på torkställningen och häller mjölk i juicen istället för kaffet.

Idag får eventuellt både crosstrainern, löpbandet och kroppen vila.

Träning asså

2012-01-11T04:23:00.000-08:00

Det där med träning är nog faktiskt inte så dumt ändå.
Min sjukgymnast och jag la under graviditeten upp ett träningsschema jag skulle försöka följa. Det var anpassat efter hur jag mådde i både min graviditet och reumatism just då. Jag skulle ta minst två långpromenader i veckan och stå på vår crosstrainer minst en kvart en gång i veckan. Tyvärr räknade jag inte in två megainfluensor, förvärkar och maginfluensa. Kan ärligt säga att det inte blev mycket av det där träningsschemat under våren. Och efter förlossningen kom sommaren, maratonamning, höst med värk och amningsavvänjning. Vem känner för långpromenad i regn, gråväder och kyla med värkande fötter och ben och en skrikande bebis. Crosstrainern var iofs ett bra alternativ, men den blev också stående av någon konstig anledning. Det var som att kommer inte långpromenaderna igång så kommer inget annat igång heller.
Men så ringde sjukgymnasten för någon månad sedan och ville att jag skulle komma på uppföljning. Oops!!
Dags att låta crosstrainern få jobba igen. Sen köpte jag och sambon ett promenad/löpband till oss själva i julklapp. Nu kan jag alltså välja om jag vill promenera inne eller ute. Det blir faktiskt så mycket trevligare att träna när man kan variera sig. Så nu kör jag för fullt. Och vet ni, helt plötsligt börjar energin komma tillbaka. Måndagseftermiddagarna är fortfarande trötta, men inte alls i den skala som innan. Och jag känner mig på så mycket bättre humör.
Sen kanske jag kan bli av med extramagen Lillasyster försett mig med, vilket helt klart är en extra bonus.

Men de där volterna i tv-rummet ska jag nog sluta med. Tydligen inget för mig

Men till nästa år igen...fast i år då

2012-01-09T12:06:00.000-08:00

Nu har tomtarna fått gå i tomte-ide i julkartongerna tills nästa gång (höll på att skriva nästa år, men det är ju faktiskt tills julen i år).

Även adventsljusstakarna är ner packade och undanstuvade. Det enda som fortfarande påminner om julen är gardinerna, men dem tar jag imorgon eller någon annan dag den här veckan.
Naturligtvis gick mina hörlurar sönder när jag skulle börja plocka ihop alla julsaker, och eftersom det sammanföll med att medicinen sparkade igång var det inte långt till tårarna. Men jag hittade sonens stora extra-hörlurar så det löste sig. Jag bara måste ha hjälp av talboken när jag ska göra tråkiga saker numera.
Nu har sambon letat fram ett par andra hörlurar åt mig, så jag kan jobba vidare imorgon. Då ska jag även få upp Lilla J i tid och komma iväg till förskolan med henne. Det blir ett spännande projekt, eftersom hon halvt om halvt vänt på dygnet under julledigheterna och jag troligen fortfarande är rätt medicintrött imorgon bitti.

Halvvakna dagar

2012-01-08T10:27:00.000-08:00

Jag har levt i något slags halvvaket stadium de senaste dagarna, som inbäddad i bomullsluddiga moln där tankarna trasslar till sig som sladdar man lagt bredvid varandra och sen hittar i ett enda stort nystan, därav bloggtorkan. Lillasyster har varit genomförkyld och fortsatte vakna varje timma nattetid fram till igår natt. Och eftersom jag tar ca 45 minuter på mig att somna kan ni tänka er att det inte blev så värst mycket sömn för mig. Jag räknade ut att jag sov ca nio timmar på tre dygn...
Jag kan villigt erkänna att jag var väldigt nära gränsen till ett riktigt bryt igår.

Piggheten själv... eller inte
(och då ser jag faktiskt ändå riktigt pigg ut här jämfört med verkligheten och hur trött jag var)

Trött eller inte, igår åkte granen ut. Den passade på att dö totalt de senaste dagarna och tappade i stort sett alla barr när jag plockade bort pyntet

Ännu färre barr fanns kvar efter flygturen från balkongen

Nu har den fått flytta ut till skogen och hålla förra julens julgransskelett sällskap.
Sen firade vi med att grilla fläskfilé på utegrillen till kvällsmat och äta upp resterande julgodis till efterrätt framför Gladiatorerna.

När jag skar salladen till kvällsmaten upptäckte jag att ICA tydligen börjat med en ny blandning: Rucola och klöver...

Idag var det meningen att vi skulle städa ut resten av julen. Men eftersom Lillasyster sov bättre i natt (och bara vaknade varannan timma) fick jag lite mer sömn och kände mig något piggare i förmiddags. Så vi bestämde oss för att ge oss ut på rean och shoppa lite istället (vilket vi egentligen planerat att göra igår). Tomtarna och ljusstakarna får vänta tills imorgon. Vi hittade i alla fall en hel del på rean och jag är nöjd med vår dag.
Nu ikväll, hade jag tänkt prova mina nya löpskor på löpbandet. Men eftersom jag försökte mig på en dubbel saltemortar med skruv i tv-rummet för ett tag sedan (kan ha något att göra med en liten yrselattack, halt golv och bebisleksaker... kanske) och misslyckades totalt, skjuter jag upp även det till imorgon. Det blir must och jordnötter i tv-soffan istället.

Hon jobbar stenhårt på att bygga upp det så snabbt som möjligt

2012-01-05T05:15:00.000-08:00

Idag piggar jag upp mig med mycket kaffe och en del kakor (och lite frukt)

Lillasyster vaknade och gnällde en gång i timman i natt, fram till halv fem då hon tyckte det var dags för morgonvälling. Sen satte hon igång att nysa ut snor i gröna nilar under näsan och däremellan småhosta.
Jag såg på Evas funkarprogram (ett av de bästa barnprogrammen som någonsin gjorts) att man ska gå igenom ca 30 förkylningar innan immunförsvaret är fullt förkylningsutvecklat. Lillasyster lär ha ett riktigt bra förkylnings-immunförsvar snabbare än snabbt. Hon är uppe i förkylning nummer fem på sina sju månader i livet.
Själv medicinerar jag istället bort mitt immunförsvar och gör nu mitt bästa för att hjälpa Lillasyster med näsduksförbrukningen

Äventyr

2012-01-04T08:40:00.000-08:00

Det blev visst lite mer äventyr än jag tänkt mig i förmiddags. Ett äventyr som involverade en halv framtand, bilutflykt till tandläkaren och 800 kr mindre på bankkontot.
Fem minuter efter att jag avslutat mitt förra blogginlägg med meningen "Imorgon väntar nya äventyr" igår satt jag med en lagning i handen och en halv framtand i munnen. Det var bara att ringa fru tandläkare och boka tid i morse. Som tur var hade de en tid till mig redan i förmiddags. De brukar fixa tider samma dag man ringer akuta ärenden, så jag blev inte förvånad, men glad och tacksam.

Det sägs att glugg mellan tänderna ger karaktär,
men jag tror jag föredrar att fixa karaktär på annat sätt

På vägen hem åkte jag förbi mina föräldrar för att lämna ett kvitto de skulle ha samt låna deras toalett (varför blir jag alltid kissnödig precis när jag lämnat ett ställe med toalett och det är lagom långt bort för att inte kunna gå tillbaka?)
Tydligen lägger de in sill eller något sånt på toaletten...

Hoppas de inte tror att silverfiskar går att läggas in...

Eftermiddagen spenderades i goda vänners lag. Kompisen med dotter och son var här på lunch och lek.
Lilla J och väninnans dotter lekte och stojade som bara två 3-åringar kan, väninnans lite yngre son försökte vara med på ett hörn men blev oftast bortmotad till hans stora besvikelse och Lillasyster sysslade med sitt och brydde sig inte särskilt mycket. Allt medan jag och väninnan försökte uppdatera varandra om vad som hänt i våra liv sen sist. Trevligt och stojigt som sig bör med andra ord.

Nu har jag snart en date med löpbandet och sen bubbelbadet. Förena nytta med nöje kan man väl säga. Först nytta och sen nöje...

Sysselsättning

2012-01-03T11:26:00.000-08:00

Äntligen lyckades vi ta oss iväg till badhuset med Lilla J. Hon blev totalt badfrälst när vi var på Rhodos, och vi har sedan dess pratat om att vi borde åka och bada med henne lite oftare. Nu har vi alltså varit iväg en gång sen dess, och det är ju lite oftare än aldrig i alla fall.

Är bilden suddig?! Ja den som klarar att få en klar och tydlig bild på en badvild 3-åring (som är still sådär 2 sekunder åt gången) med en mobilkamera, beundrar jag.

Lilla J var helt vild och M fick rejält med motion. Själv är jag smått förkyld och inte riktigt tillbaka efter medicin-dagen igår, så jag hade koll på Lillasyster. Vilket var betydligt lugnare.

Är det varmt och man inte får bada så måste man få sitta i bara blöja och mysa med napp och Bamse-badbok i alla fall

Efter ett otal timmar bland plask, skrik och skrän och 95 % luftfuktighet är man rätt mör, så då åker man så klart och handlar mat...

Nu har vi ätit kvällsmat och fått barnen i säng och jag ska åter igen lägga mig och dö en stund i soffan innan det är dags att göra täcket och kudden sällskap.

Imorgon väntar nya äventyr, fast på hemmaplan.

Tvätt, tårta och barnmat liksom

2012-01-02T05:03:00.000-08:00

Något jag inte gjort under jul- och mellandagarna är tvättat. Därför har tvättberget växt och rest sig i badrummet likt en vulkanö i havet. Med andra ord var det idag dags att ta tag i saken och börja slipa ner berget igen. Lilla J är snäll och hjälper till och kom ner med en vit t-shirt som legat bland småpryttlarna i röran på hennes rum. Jag bad henne att gå ut i badrummet och lägga den i tvätten

Jättebra älsklingen, fast kanske inte med just den tvättomgången...

Sen är det tydligen min födelsedag idag, enligt Lilla J. Hon kom ner med en fyrkantig tårta, garnerad med Pippi och Tommy, till mig. Tyvärr verkade garneringen lossna och åka av hela tiden, så Lilla J gick och hämtade sitt sudd och limmade fast dem igen...

Inget konstigt med det.

Under tiden slängde jag ihop lite mat åt Lillasyster. Jag har äntligen kommit igång med att göra egen mat åt henne. Det är ju faktiskt inte så jättebesvärligt att slänga ihop lite grönsaker, något i köttväg och potatis, ris eller pasta i en kastrull med vatten och koka ihop. Sen underlättar det ju i och för sig lite att jag hittade mixerstaven.

Kyckling, potatis, majs och broccoli

Någon som vill komma hit på lunch?

Det där med sömn

2012-01-02T03:22:00.000-08:00

Jag la henne för 45 minuter sedan och trodde hon somnade med en gång och sov gott i sin säng. Det gjorde hon inte

Hon har vänt upp och ner på sina sovvanor totalt. Jag vet liksom aldrig när det är sovdags för henne längre. Bara när det inte är det, för det visar hon klart och tydligt. Sen har hon bestämt att det är vällingdags klockan tre på natten. Jag som precis vant mig vid att få sova hela nätterna, har nu oerhört svårt att ställa om mig igen. Oftast somnar hon efter vällingen, tyvärr gör inte mamman det.
Det kan vara så att sömnbristen bidrar en del till att jag idag känner mig aningen låg och grubblar alldeles för mycket. Sömnbristen och vädret. Vädret och mina leder är dessutom inte alls överrens. Man tycker ju att min medicin borde hjälpa lite nu, men jag känner absolut ingen skillnad. Förutom de negativa av biverkningarna då. Farbror doktorn säger att det kan ta upp till tre månader innan man känner någon förbättring, så det är bara att fortsätta knapra de små gula tabletterna en gång i veckan. Idag är "en gång i veckan" så jag går och väntar på att de ska slå till. Eller rättare sagt, försöker ignorera att de slår till och förklarar tröttheten med sömnbristen. För jag orkar inte med några biverkningar idag.

Avslut och början

2012-01-01T05:07:00.000-08:00

På nyårsafton

Åt vi äppelpaj och vaniljglass till lunch

Rullade Lillasyster som vanligt runt på golvet

Brann det i braskaminen hela dagen och kvällen

Stod plankstek som huvudrätt på nyårsmenyn,

och vaniljglass med varma hallon och blåbär täckta av smält vit choklad till efterrätt

Drack Lillasyster årets sista flaska med välling

Festade Lilla J på snacks i soffan, innan hon ville gå och sova vid nio

Tittade vi på när Jan Malmsjö räknade in det nya året (och började för tidigt)

Skålade vi i bubbel

Sen gick vi och la oss vid ett. För att en halvtimma senare försöka få Lillasyster att förstå att det fortfarande var natt och att det är skönt att sova då. Hon gav upp efter tre timmar, när hon fått en flaska välling (årets första...). Då satte M igång sitt sågverk och det var totalt omöjligt att somna. Efter byte av sovrum (Storasysters) och en stunds vridande och vändande för att hitta en bra sovställning somnade jag till sist, vid halv sex.

Idag började vi året med att ligga kvar i sängen (jag flyttade tillbaka vid halv tio) till strax efter elva. Sen åt vi brunch

Kaffe, färskpressad apelsinjuice med touch av blodapelsin, kokt ägg och scones

Medan snön vräkte ner utanför fönstret.

Det har dock slutat nu och redan börjat töa bort. Tydligen ska denna vinter bara bestå av slask eller barmark. Less är vad jag blir.

Nu sitter jag och M och tittar på skräckfilm. Och jag börjar starkt undra varför.

2011

2011-12-31T14:42:00.000-08:00

Januari
Jag och M var på ett jättefint utebröllop i alldeles för många minusgrader

och Lilla J städade iklädd endast blöja och pannband

Februari
Knyttet växte så det knakade i magen

och vi busade ute i den snötäckta trädgården

Mars
Magen hade blivit såhär stor

och jag var i Ullared med tjejligan. Efter det blev jag ordentligt sjuk (hade nog inget att göra med Ullared dock) med så mycket hosta, feber och snuva att jag trodde jag var nära döden. Hostade sönder ett muskelfäste i ryggen gjorde jag också.

April
Barnen fick följa med kusin T och rida på världens gulligaste och goaste hästkille

Storebror fyllde 9 år

Vi firade min pappas 60-årsdag med att gå ut och äta massa god mat på restaurang

Maj
Poolen plockades fram och vi badade i värmen (nej inte jag men M och barnen)

Jag var mer än lovligt trött på stormagen, och längtade efter att få träffa Knyttet där inne

Juni
Knyttet gjorde entré och visade sig vara Lillasyster och inte lillebror som Lilla J hävdat genom hela graviditeten.

Vi njöt av sommarvädret, och syskonen tävlade om att få hålla minstingen

Storasyster och Lillasyster

Juli
Vi åkte på familjeläger i Misterhults skärgård

och njöt sen av att bara vara hemma och leka i trädgården

Augusti

Lillasyster napptränades, men låg mycket hellre vid mammas bröst, typ konstant

Och var vi på skogsutflykt och plockade svamp och fikade

September

Vi var på Rhodos med mina föräldrar och syskon med respektive för att åter igen fira pappas 60-årsdag

Oktober
Lillasyster började nappflasketränas (med ganska usla resultat just då) och jag hade ångest över att behöva sluta amma. Sen sköt jag på det, fast jag egentligen behövde börja med min medicinering mot reumatismen

Och så köpte vi husvagn och tog med den på en premiärtur till en fin liten sjö utanför Rejmyre

Sen blev Lillasyster äntligen döpt. Hon hängde med och hade riktigt lajbans hela dopet igenom, och somnade sen på vägen ner till församlingssalen och dopfesten

November
Storasyster fick äntligen sitt födelsedagskalas, som egentligen skulle ägt rum i början av oktober då hon fyllde 12 år, men som fick ställas in på grund av sjukdom

Sen tog vi med oss husvagnen och åkte till Ullared på höstlovet för att mysa, hela storafamiljen, (och för att shoppa lite också så klart)

Lilla J fyllde 3 år

Så tände vi första ljuset i adventsljusstaken och var ute och lekte i "vårvädret" i trädgården

December
Jag och M var iväg, utan barn, på välbehövlig minisemester i Stockholm över en helg.

Sen började förberedelserna inför julen

Vi hade snö ett litet tag och passade på att leka ute i den. Dagen innan julafton regnade allt tyvärr bort

Men det blev jul ändå

Och nu är det nyårsafton. Maten är äten, barnen sover, tv:n är på, bordet är fyllt med godis och snacks, champagnen står på kylning och vi inväntar tolvslaget, M och jag. Sen får vi sova...

Kram på er och Gott Nytt År

Kanske inte så genomtänkt ändå

2011-12-30T14:24:00.000-08:00

Wow, klockan är kvart över elva och jag är fortfarande vaken. Vilket kanske inte är så smart i och för sig, eftersom Lillasyster antagligen vaknar om några timmar. Men man kan väl säga att jag övar inför imorgon. Inte för att jag egentligen har några krav på mig att vara vaken till tolvslaget, även om jag tror M skulle tycka jag var lite tråkig om jag somnade innan dess. Det blir så mycket champagne att ta itu med för honom då. Och så är det inte riktigt lika kul att skåla alldeles själv.

Så vad har vi gjort idag då? Tja... pasta carbonara till middag, tjatat på och tjafsat med 9-årig son, provat nya nackstöden till soffan och promenerat en halvtimma på löpbandet. Ja det var nog allt, i stora drag. Inte någon direkt händelserik dag med andra ord. Men så har jag varit vaken sen halv tre i natt också. Väntar jag några timmar så har jag inte sovit på ett helt dygn. Kanske inget att sträva efter dock. Ska nog packa ihop mig och krypa ner under täcket. Typ nu.

Mysmiddag

2011-12-29T12:31:00.000-08:00

Mellandagsmiddag hos mina föräldrar betyder:
massor med god mat, fika och godis

och pynt som ger julstämning

Julbonaden som alltid prytt vårt kök, men som konstigt nog krympt med åren

Våra "under gran-tomtar", som fick sätta sig lite vid sidan om i år

Pappas lite smått fula kottetomte, som bara måste upp i granen varje år

Julprydd öppen spis,

som lyser så fint när mörkret lägrat sig

och sprakar och värmer

Ljuskronan som en gång tillhört mina farföräldrar. Den har alltid funnits i huset eftersom farmor och farfar bodde där innan vi flyttade dit

Den självklara julkrubban, som alltid plockats fram till jul. Men nuförtiden får mina föräldrar ställa dit Jesusbarnet, Josef och Maria, Herdarna, De vise männen och alla Djuren, Träden och Stenarna själva

En gång i tiden fanns det en till sjöstjärna (förutom den som sitter på stallet, vad nu sjöstjärnor har med Jesu födelse och stallet att göra...) i den här krubban. Men då hade vi även en Berner Sennentik som hette Bessie. Bessie tyckte sjöstjärnan luktade vääääldigt gott, men det var alltid en jobbig människa i närheten som hindrade henne från att komma alltför nära. Tills en dag då hon helt plötsligt var alldeles ensam vid krubban, och så var sjöstjärnan borta. När vi kom in i vardagsrummet låg Bessie under bordet och såg allmänt oskyldig ut. På frågan om var sjöstjärnan var svarade hon genom att gå ut i hallen med böjt huvud och lägga sig, med tassen över nosen (så att vi inte skulle se hur hon slickade sig om munnen). Idag är krubban och den icke existerande sjöstjärnen att gulligt minne av vår vovve, som tyvärr lämnade oss alldeles för tidigt på grund av cancer.

Vår fina, gosiga, snälla och småbusiga Bessie. Om det var innan eller efter sjöstjärnan förtäljer inte fotot

Tandtrassel

2011-12-29T03:02:00.000-08:00

Lillasyster håller nog på att få tänder. Hon är allmänt grinig, dreglar massor, stoppar allt hon kommer över i munnen och gnuggar det hårt, nästan hysteriskt, mot tandköttet och sover dåligt om nätterna.
I natt vaknade hon visserligen bara en gång, men vid klockan tre, och vägrade somna om. Istället låg hon och babblade och pysslade i sin säng, blandat med gnäll lite då och då. Tjugo över fyra gick jag upp och gav henne en flaska välling. Med välling i magen somnade hon om, efter att jag gett henne nappen och vänt på henne några gånger. Sen sov hon till halv nio. Synd bara att jag inte kunde somna om, förrän vid åtta.
Nu är både hennes och mina sömntider helt ur spel. Vanligtvis lägger jag henne vid tio, halv elva på förmiddagen. Idag väntade jag till elva, och tänkte att det blir nog bra. Då vaknar hon lagom i tid så vi hinner få i henne lunch och klä henne innan det bär iväg till mina föräldrar på middag. Nu var tyvärr inte Lillasyster med på de noterna, och ligger fortfarande och babblar och leker i sin säng där uppe. Tydligen har hon även lyckats lära sig hur man sätter igång speldosan. Hmmm, det här blir inte bra. Planeringen är helt spräckt. Men men, det är bara att acceptera läget och ta det som det kommer.

Det är tur att ungen är söt i alla fall ;)

Storebror håller dessutom på att göra mig tokig. Han bara måste låta HELA tiden. Det är smackas, görs konstiga gutturala läten, klickas med tungan, sjungs, klappas i händerna, stampas med fötterna, knäpps med fingrarna... you name it.
Det är verkligen underbart med barn ibland. Tur jag älskar dem med hela mitt hjärta.

Mr sounds

Fot-chock

2011-12-28T09:15:00.000-08:00

Ojojoj, mina stackars små fötter. Idag har jag sett till att chocka dem ordentligt. Nu när jag inte kan ursäkta mig med att jag är en trött ammande mamma (som inte kan äta medicin mot värkande leder) och julen är slut är det dags att ta tjuren vid hornen och sätta igång att få ordning på eftergravid kropp och kondition. Alltså gav jag mig i kast med en 45 minuter lång promenad... på löpbandet.

Fötterna blev nog aningen förvånade när de bara fick gå och gå och aldrig komma till dörren eller någon annanstans heller för den delen. Mot slutet började de tröttna och satte igång med lite småvärk, men det skrämde inte mig inte. Jag mutade dem helt sonika med massage i bubbelbadet, visserligen tillsammans med en busande tre-åring, men jag tror de veknade lite i alla fall. Bara för att sen tokchockas med ganska lång eftermiddags-shopping, där jag dessutom envisades med att promenera mellan stormarknaden och Mediamarkt istället för att åka med familjen i bilen. Lillasyster hade somnat så bra i vagnen och skulle garanterat vakna om vi stuvade in henne i bilen, bara för att åka sådär 300 meter, så mamman fick ta sig en promenad. Det blev väl i alla fall 10 minuter längre sömn för henne, för hon vaknade så fort vi kom in i affären.

Nu har vi kommit hem och fötterna är inte alls glada på mig. Det blir till att hålla sig sittande så mycket det går resten av kvällen. Ska bara fixa lite kvällsmat först

trötta och lite smått sura på sin ägare

bara söta och goa, med en trött ägare

Mat

2011-12-27T06:30:00.000-08:00

Mamman stekte pannkakor och plättar till lunch

Ikväll blir det julbordsrester igen, sen är det nog slut

Svisch

2011-12-27T03:51:00.000-08:00

Och så har julen svischat förbi som vanligt. Så mycket förberedelser och så hinner man knappt blinka innan den är över. Fast jag har börjat inse att julen faktiskt inte bara är de där tre dagarna med jul i namnet, det är ju även alla dagar av förberedelser innan också. Jag tror sånt kommer med åldern, eller låter jag väldigt gammal nu?! Julen har i alla fall varit väldigt härlig, mysig och fin.

Idag kommer Storasyskonen hem igen, ett par dagar innan vi lämnar tillbaka dem lagom till nyårsafton. Egentligen skulle de vara här över nyår, men eftersom vi blir helt själva (även svärföräldrarna, som från början skulle komma, ringde idag och ställde in eftersom de blivit dunderförkylda) bestämde vi att det är roligare för dem att vara hos sin pappa, som ska ha en riktig fest. Så kan de kanske vara här nästa nyår, då vi ska försöka vara ute i lite mer god tid och bjuda in till en ordentlig nyårsfest. (och det tror jag på hahaha)
Nu återstår att komma på sysselsättningar resten av dagarna den här veckan. Vi hade först tänkt åka och bada idag, men insåg att det nog inte är någon hit att åka iväg med tre vrålsnuviga och smått hostiga barn och en trött och småyrslig mamma. M passade istället på att gå ut och tvätt bilen i vårvädret och jag sitter inne och funderar på den eviga frågan: Vad ska vi äta idag?!

Den bästa tiden för tankar

2011-12-26T03:07:00.000-08:00

Tydligen skulle man ligga vaken och låta tankarna snurra i huvudet i natt. Så jag lydde och låg vaken mellan kvart i tre och kvart över fem (ungefär... det var de två tillfällena jag tittade på klockan först och sist) och kan inte skylla på någonting annat än att huvudet inte ville sova. Blåsten hörde jag inte eftersom jag alltid sover med öronproppar och Lillasyster sov gott i sin säng. Eller så var det blåsten ändå, för jag visste ju att den ven där ute och det är inte mycket som får mig att känna mig så obehaglig till mods som blåst.
Med sömnbristen i ryggen kan jag lugnt påstå att jag känner mig lite sliten idag, vilket inte bådar gott inför eftermiddagen eftersom jag tagit min medicin nu på morgonen. Man blir dessutom inte på det bästa humöret. Och även om solen lyser ute så är jag hur irriterad som helst på vädret.
M kom in förut, efter att ha varit ute i jeans och t-shirt och inspekterat tomten. "Vilket härligt väder det är, det känns som vår" konstaterade han.
Jag kan inte glädjas åt det. Jag vill inte ha vår i december, jag vill ha snö och minusgrader. Våren med tio plusgrader, fågelkvitter och varma vindar ska bo i mars, april . Är det vår nu kan man ge sig på att det ser ut såhär till påsk

och det vill jag inte heller!
Jag vill ha vinter när det är vinter och vår när det är vår... så det så!

...och så juldagen

2011-12-25T09:45:00.000-08:00

I morse hämtades storbarnen för julfirande hos sin pappa.
Vi andra har slöat i soffan (och tittat på när Musse Pigg räddar jultomten i Musse Piggs klubbhus, ett antal gånger), ätit julbordsrester till lunch och småätit av julgodiset. Jag har även passat på att ta ett bad i bubbelbadkaret. Det gäller att passa på när man har tid och inte måste ha med sig två barn i badrummet.
Jag hade även tänkt börja planera inför nyår. Men eftersom vi som vanligt var ute alldeles för sent med att bestämma nyårsfirande med någon får vi fira nyårsafton själva, och då behövs inte så mycket planerande. Både rätt skönt och lite tråkigt.
Ikväll blir det lövbiff och pommes till kvällsmat (om vi orkar göra och äta någon sådan) och film. Som det ska vara dagen efter julaftonsfirande med andra ord.

Jul, jul, strålande jul

2011-12-25T09:06:00.000-08:00

Tänk, tomten kom under natten och fyllde strumporna (i alla fall barnens) med paket och godis

Efter julstrumpe-paketöppning och morgonbestyr var vi redo för julaftonsgästerna. Först var det brunch (tomtegröt och skinkmacka), julklappar, fika, julgodis och stim och stoj med farmor och farfar, farbror och faster och kusiner

Lilla J fick en Musse Pigg så hennes Mimmi Mus inte skulle
vara ensam. Lyckan var gjord!

När den delen av släkten åkt vidare blev det en kort vila. Sen kom mormor och morfar, mostrar, morbröder och kusiner och vi fortsatte med Kalle Anka, julmat, tomte och julklappar, fika, godis, glögg, julbus och julmys

Tomten var lite ljusskygg

En tiondel av julklapparna

Snörena var ju helt klart roligast enligt Lillasyster

mammas nötkakor och schackrutor, ett måste på julafton

Vi avslutade kvällen med "Ett päron till farsa firar jul". Svägerskan som är från USA brukar se den med familjen juletid, så det passade ju väldigt bra att den gick på tv just på julafton hos oss.
När alla gäster åkt var det ingen i familjen som hade svårt att somna. Barnen somnade nästan innan de lade huvudet på sina kuddar. Trötta och nöjda efter en lång, mysig dag.

Redo

2011-12-23T13:30:00.000-08:00

Då är allt fixat inför morgondagen.
Tomteröten är kokad, julskinkan griljerad, kladdkakan bakad, bordet klätt med vit duk, fredagsjulmyset avklarat och barnens julstrumpor är upphängda på dörrhandtagen till deras rum. Det är nog bäst att jag går och lägger mig så tomten kan komma och fylla på dem.

GOD JUL!!

Bockat och klart

2011-12-22T03:28:00.000-08:00

Och så var

revbensspjällen grillade

chokladkolan kokad

mandlarna brända

knäcken kokad

och rischokladen ihopblandad

Check, check,check, check, check, och så blev listan lite kortare.

I natt sov Lilla J hela natten och Lillasyster vaknade bara en gång. Visserligen vid kvart i fyra och vägrade somna om utan välling i magen. Tjugo över fyra gav jag upp och gick ner i köket och skakade ihop en flaska åt henne. Nu hoppas jag innerligt att hon inte tänker göra denna tidiga morgonvälling till en vana. Tycker halv sex var lite mer lagom.
Själv kände jag mig nästan pigg när jag klev upp för att byta blöja på lilla babblande bebisen vid halv åtta. Nu gör jag inte det längre. Vet inte vad som hände riktigt. Kanske en trotsig och uppmärksamhetstörstanden 3-åring hände mig?!
Hon var feberfri i morse, men jag har lite svårt att glädjas åt det. Det var hon nämligen igår morse också, och framåt halv tre hade hon över 39 grader igen. Vi får väl se hur det blir idag.
Tänkte ta mig an köttbullarna och julskinkan idag, så det vore bra med en lugn Lilla J som nöjer sig med att pyssla för sig själv, alternativt något på tv:n en stund (vet inte om det det betyder feber eller inte dock). Vi får väl se.

Inte nu

2011-12-21T01:19:00.000-08:00

Tänkte jag skulle blogga om natten som var. Natten då jag och sambon sprang skytteltrafik till Lilla J:s rum och försökte få henne att förstå att man ska sova och inte leka när man har 39 graders feber och klockan är helt fel på dygnet för vakenhet. Natten då Lillasyster vaknade av lekande Lilla J och springande föräldrar, så föräldrarna fick försöka förklara även för henne att man ska sova när det är mörkt ute och stjärnorna lyser på himlen.
Men jag är för trött. Vi tar det senare.

Kanske lite väl hagalen

2011-12-20T03:53:00.000-08:00

Lillasyster sover och jag och Lilla J tittar på Smurfarna-filmen för säkert 10:e gången på några dagar. Och så har vi öppnat alla adventskalendrar: 2 chokladkalendrar (Lilla J får öppna även Lillasysters kalender), tv-kalendern (trots att Lilla J inte ser programmet på tv, den är för läskig tycker hon), radiokalendern (för den sitter ihop med tv-kalendern), ICA:s kalender med små fina verser i rim på luckan (jag tycker de är fyndiga men Lilla J saknar helt intresse för dem) och Arlas odugliga tråkiga kalender (med luckor som knappt går att öppna, och får man upp dem har man öppnat dem fel och både luckan och bilden är söndersliten).

Arlas odugliga kalender

Jag ville egentligen helst bara ligga och småslumra under filten i soffan och försökte med att pappa säkert ville vara med och öppna kalendrarna idag. Varför inte vänta tills han kommer hem ikväll?! Men den funkade inte alls, så nu är de öppnade.

Eftersom att bara titta på film inte riktigt räcker som tidsfördriv i Lilla J:s värld, "läser" hon under tiden i en av M:s Illustrerad Vetenskap (det ska börjas i tid).
"Mamma, jag vill ha en sån" säger hon och pekar på en planet på en sida om vår jord och ozonhålet. Ja, ja, önska kostar ju ingenting...

Lite paus

2011-12-19T23:51:00.000-08:00

Testar att blogga från mobilen för första gången. Hoppas det funkar.

Idag toppar kroppen illamåendet och den förlamande tröttheten med lite huvudvärk. Helst av allt skulle jag vilja begrava mig helt under täcket, skita i allt som behövs göras och låta barnen sköta sig själva. Men på något sätt känns det som om det inte riktigt vore okey. Tror jag plockar fram julmyskänslorna och tillåter mig parkering i soffan mellan varven av matfix, blöjbyten,"nattning"för middagssömn och lek istället. Julfixet får pausa idag. Så tar vi upp den tråden imorgon

Från noll till hundra

2011-12-19T12:08:00.000-08:00

Det svänger fort här på Lilla bärstigen.
I morse och under förmiddagen var det inga större aktiviteter från Lilla J om man säger så

Någonstans i högen ligger det en febrig lintott

Japp där är hon, och så låg hon i närmare tre timmar

De där sovtimmarna gjorde susen. Det var en helt ny Lilla J som vaknade. Och sen har det varit full fart HELA eftermiddagen och kvällen. Bara en liiiiten aning feber kvar och sånt märks ju inte när man är tre år. En annan skulle ligga helt däckad.
Bland annat har hon varit tomte med nya julstrumpan på huvudet

Multi-julstumpa som även kan användas som tomtemössa

Själv var jag extrem-effektiv hela förmiddagen och hann med två tvättar, städa hallen, städa matrummet, vira in resterande verandaräcke (det som blev utan när girlangen inte räckte) med grangirlang och fixa sen lunch till lilla julstrumpe-tomtenissan, innan tröttheten började smyga sig på.
Först tänkte jag ställa in kvällens inplanerade chokladkola-kokningen (hur jag nu kunde planera in något över huvud taget när jag vet hur jag mår på måndagkvällarna). Men sen blev den visst av i alla fall. Är det en väldigt enkel och väldigt god kola så är det. Nu står den och svalnar. Jag tror inte jag orkar skära upp den idag, det får bli imorgon.

Fjärde advent

2011-12-19T01:58:00.000-08:00

...och söndagen innan julafton.

Då slog jag in alla julklappar.

Efter 8 timmar, en tejprulle, fem rullar julpapper, åtskilliga meter färgglada snören, en trött rygg och två värkande armar var jag klar.

Under tiden passade M och de tre äldsta barnen på att leka i den snöbeklädda trädgården

Storasyskonen hade snöbollskrig med grannpojkarna och Lilla J och M busade runt och gjorde en snögubbe.

Egentligen hade jag tänkt göra lite julgodis också. Men där satt kroppen stopp. Lite marsipanfigurer fick vi till iaf, barnen och jag

Fast Lilla J satt mest och hostade på sina marsipanklumpar, så hennes alster hamnade i hennes mun och i sopptunnan.

Idag har Lilla J nästan 40 graders feber

och gör inte så många knop.

För mig är det medicindag, så jag ska som vanligt köra på ordentligt nu på förmiddagen innan jag däckar sådär framåt fyra-tiden.

Klappat och klart

2011-12-17T12:31:00.001-08:00

Alla julklappar inhandlade, julmaten planerad och uppdelad mellan de som kommer hit på julafton och vår del av maten inhandlad.
Nu infinner sig julefriden på riktigt. Lyckas jag bara mota bort förkylningen och tvinga tillbaka medicintröttheten så kan det knappt blir bättre. Dessutom snöar det ute.
Imorgon blir det julgodistillverkning.

Som innan fast bättre...

2011-12-16T00:37:00.000-08:00

Klockan är tjugo i tio och Lilla J sover fortfarande. Kan bero på att hon var vaken mellan två och halv fem i natt. Tror man kan bli aningen morgontrött då. Nu står jag i valet och kvalet om jag ska väcka henne eller inte. Snart måste jag nog eftersom Lillasyster ska sova, och hennes säng står i vårt sovrum, där Lilla J sover. För hon somnade inte förrän hennes pappa lät henne krypa upp under vårt täcke.
Hur mycket sömn jag fick i natt? Typ... Ingenting. Dessutom har jag fortfarande lite feber och näsan full med förkylning. Konstigt nog känner jag mig trots allt på bättre humör än på länge. Det är ju jul snart. Jag älskar jul!!
Och så har jag bestämt mig för att tagga ner ett par hekto idag, skita i allt som måste göras. Förutom disken då, om vi ska ha något att äta på ikväll. Kanske slänger jag in en omgång tvätt också. Men sen är det stopp. Bara vila och mys. Så tar jag tag i julen imorgon igen.

Det är roligt nästan jämt

2011-12-15T11:34:00.001-08:00

Min kropp tyckte det var så himla trevligt med förkylning, så nu kör den en repris. Näsan kliar och överproducerar snor och jag har slutat ta tempen i förhoppning om att febern ska gå ner, eftersom den hittills gått upp varenda gång jag kollat.

Dessutom behövde grannen hjälp av M just i kväll (eller han har behövt hjälp länge, men det har liksom inte blivit något tillfälle) så det blev upp till mig att få fyra barn i säng. Vilket blev ett litet äventyr i sig...

Lillasyster har fått vaccinationssprutor idag och började visa tendenser till feber nu ikväll. Första utmaningen var att få i henne lite alvedon innan sängdags. Hon är inget stort fan av medicin, så jag måste säga att jag lyckades rätt bra när bara hälften sipprade ut ur mungipan över pyjamaskragen. Hon somnade dock gott i sin säng efter kvällsvällingen och jag håller tummarna för att hon fortsätter sova lika gott hela natten... och NEJ det tror jag inte på själv.

Sen var det hostiga Lilla J:s tur för medicinering. Hon gillar dock medicin så där var det mer till att övertyga henne om att hon fått den dos hon behövde istället. Efter fyra sånger och lite småsnack var så Lilla J i säng och nattad

Storebror kände inte alls för att gå och lägga sig, så jag fick nästan leda honom till badrummet för att borsta tänderna. Under tiden gömde sig Storasyster i Storebrors mörka rum, bara för att skoja lite sådär. Storebror skrek som om någon höll på att mörda honom när han kom upp till sitt rum, och Storasyster försökte förklara sig ur situationen med diverse ursäkter. Självklart lämnade Lilla J sin säng och kom ut för att kolla vad som stod på.

Mamman tröstade Storebror och följde Lilla J tillbaka till sängen. När jag sen trodde att jag kunde gå och sätta mig en stund kommer Storasyster ut från sitt rum. Hon har visst råkat radera Barnkanalen på sin tv... Okey, in och installera om alla kanaler. Lagom när jag var klar kommer Lilla J utrusande från sitt rum, helt förtvivlad, med blöt pyjamas. Vattenmuggen med lock var inte så tät som hon trott. Bara att byta pyjamas och natta igen.

Nu kom M hem och jag förbereder mig på att klättra uppför trappan till sovrummet. Kvällen ska få övergå i natt och så får vi se hur mycket sömn den kan erbjuda. Troligen inte massor...

Ibland behöver man ju faktiskt få vila lite också

2011-12-15T01:44:00.000-08:00

Det var ett fasligt liv ute på altanen. När jag tittade ut satt Valles kompis, vi kallar honom Tufs, och jamade för fulla muggar. Jag öppnade dörren och han backade lite, tittade på mig en lång stund och fortsatte sen jama uppfordrande

Men nej, Valle har faktiskt inte tid, ork eller lust att komma ut och leka just nu.

Sen dök den betydligt modigare "Rödluvan" upp och tittade frågande på mig.

Han är populär, vår knas-Valle. Men just nu ligger han bra där han ligger. Undra på det, så tråkigt som vädret är just nu.

Lite trött pyssel

2011-12-14T06:48:00.000-08:00

Gårdagen har tagit ut sin rätt. Kroppen är så trött att den bara vill sitta alldeles alldeles stilla och inte göra något, och huvudet är ännu tröttare och har problem med att bilda långa meningar, som den här.

Ändå flänger jag omkring som en virvelvind i hemmet och försöker få ordning på det mesta, på en och samma gång.

Vika lite tvätt här. Plocka upp lite leksaker där. Göra rostade pusselmackor till Lilla J (tack älskling för att du introducerade dem i familjen).

Torka bort en hög smulor från köksbordet. Vispa ihop pannkakssmet till en alldeles för sen lunch (för att jag råkade lova Lilla J plättar och var "tvungen" att bli klar med kläderna i min garderob först ).

Byta två bajsblöjor efter varandra (för att Lillasyster inte behagar bli klar någon gång fastän hon låtsas hon är klar första gången...). Städa Storebrors rum när man ändå är inne och lägger in ren nyvikt tvätt i hans garderob. Slänga in ännu en omgång tvätt i tvättmaskinen innan man hoppar in i duschen. Vattna julgranen som dricker som om den skulle stå i självaste Sahara-öknen. Plocka fram små färggranna plastbollar som Lilla J har in under soffan. Osv...

Kroppen blir tröttare, huvudet halvdött och humöret därefter. Stackars mina små döttrar! Men jag tror jag lyckas hålla mig någorlunda lugn mot dem ändå. Bättre att skälla på och skrika mot köksskåpen där kastrullerna inte får plats, den vikta tvätten som ramlar ner i golvet och grangrenen som petade mig i ögat...

Nu borde jag sätta igång med kvällsmaten eftersom det ska bli kalops och den blir helt klart godast om den får koka tillräckligt länge innan den serveras. Men kroppen strejkar, den har fått nog.

Om jag sitter fem minuter till så kanske den ger med sig. Vi provar det. Eller jag, JAG provar det. Ni behöver inte om ni inte vill.

Dagen kom och gick... som tur var

2011-12-14T00:00:00.000-08:00

Åh, jag älskar 13 december och Lucia och sånt. Men gårdagen kommer inte gå till mina favoriter. Jag var i farten precis hela dagen: lämna Lilla J på dagis, åka hem till föräldrarna och ge Lillasyster mat och lägga henne för förmiddagsvila, fika med mamma (som var hemma och försökte vila bort en förkylning), åka och handla mat samt lite luciasaker som fattades till Lilla Js luciafirande senare på kvällen, äta medköpt lunch hos mamma, försöka snabbmata Lillasyster med gröt (vilket är en stooor utmaning), hämta Lilla J på dagis, fixa mellanmåls-mat åt tre hungriga barn som inte tyckte om dagens skolmat, fixa med Lilla Js Luciaklädsel, bre kvällsmatsmackor att ta med till Lucia-firande på Lilla Js dagis, få alla barn i ordning tills vi blev upphämtade av M, titta på världens gulligaste Lucia,

(som först ville vara tärna)

i världens gulligaste Lucia-tåg, vara trevlig under efterföljande fika och evighetslånga lotteriförsäljningen/dragningen, samla ihop fyra barn och ta sig från dagis till bilen, hämta min bil som fått vila hos mina föräldrar, få trötta barn i säng och till sist få trötta mig i säng. Kan informera att biverkningsillamåendet och biverkningströttheten inte direkt hjälpte till.

Idag hostar Lilla J ännu mer än tidigare i veckan, så det blir mysdag hemma. Hur man nu myser med en tjej som vägrar vara lugn och stilla mer än högst 5 min.

Helgblandning

2011-12-12T05:13:00.000-08:00

En stor del av den här helgen kan sammanfattas ungefär så här:

och en soffa förstås.

Men Lilla J tycker inte konstant soffläge är alltför stimulerande, trots massa hosta och snorig näsa, så hon lyckades få sin pappa att offra en bra stund på legobygge. Detta resulterade i någon slags kombinerad husbil/flygplanshelikopter och ett hus som liknas vid en väderstation eller liknande

Under lördagsförmiddagen var det jag som fick lämna soffan och ta med rastlösa 3-åringen till stan för att se när Storasyskonen lussade. Dagen till är var det Storasyster som var Lucia och Storebror var stjärngosse

Efter inköp av alldeles för mycket lördagsgodis var sen soffan min bästa vän resten av dagen.

Efter mycket tänkande bestämde vi oss för att trots allt köpa gran i söndags.

Lilla J hjälpte till att klä den med stor inlevelse

Alla kulor på ett ställe och alla hjärtan på ett annat.

När hon sen gått och lagt sig rättade gran-pedantiska mamman till fördelningen en aning. Som tur var märktes det tydligen inte i morse, för jag fick inga kommentarer om det. Vet inte om det ska tas som kritik eller komplimang.

Jag lyckades även få upp alla tomtar på sina platser, så nu är huset färdigpyntat och redo för julen.

I dag har jag tagit medicinen igen. Därför stressade jag som en galning i förmiddags för att hinna med så mycket som möjligt innan biverkningarna skulle börja slå ner mig. Jag hann med att plantera lite julgrupper (bland annat den här),

sortera ren tvätt och lägga in på respektive rum, dela upp inköp och fix av mat till julbordet mellan de som ska fira här hos oss, mysa och leka med tjejerna, planera de sista julklappsinköpen och förbereda kvällsmaten.

Nu ska jag bara gå och dö en stund... tills imorgon då det är dags att ta nya tag. Men först vill visst Lillasyster få ren blöja och ha sin kvällsvälling.

Jomensåatte...

2011-12-09T03:04:00.000-08:00

Fräschheten själv eller vad säger ni.

Det värker i hela kroppen och näsan överproducerar snor i rasande fart. Sambon ligger i tv-soffan och är "döende". Lillasyster vaknade en gång i halvtimmen i natt och sitter nu i sin babysitter och nyser så snoret rinner som Nilen och Arizonafloden under näsan. Lilla J är "norig" och hostar och var också vaken ett par timmar i natt.

Det är alltså lajbans värre på Lilla bärstigen idag. Eftersom det antagligen inte blir någon gran den här helgen (och kanske inte ens julbord med släkten på söndag) slår vi till på en lek istället: Vem kan fixa rödast näsa. Vinsten är en plats som Rudolf bland tomtens renar. Jag vill helst INTE vinna. Det känns inte så lockande att dra en släde med tjock tomte och en himla massa julklappar hela julafton. Då blir man säkert förkyld igen, om jag hinner bli frisk innan dess vill säga. Lilla J ligger rätt risigt till. Men är det bara morfar-tomten som kör släden så blir det nog inga problem.

När näsan producerar mycket snor verkar det som om huvudet stänger av vissa funktioner för att koncentrera sig på produktionen. Vissa tankebanor funkar helt enkelt inte. Till exempel försökte jag grilla kyckling i en kall ugn igår. Det gick inte alls bra faktiskt.

Och i morse försökte jag brygga kaffe utan vatten i kaffebryggaren. Funkade inte det heller.

Nu ska jag gå och lägga mig i soffan tillsammans med ojande och hostande sambo, pysslande Lilla J och babblande Lillasyster och titta på Musse Piggs Clubhus för trettioelfte gången.

Alldeles nyss avslutade vi filmen Sammys äventyr. Vi tänkte att det kanske vore kul med lite variation för Lilla J, men hon var måttligt intresserad och passade på att flytta ner alla sina småpryttlar från sitt rum till tv-rummet istället. Jag och M tyckte dock att det var en riktigt gullig och trevlig film med ett bra budskap.

Bra musik var det i den också, måste få tag på soundtracket.

PS. Twittrar en del nu när jag inte orkar mycket mer än ligga i soffan/sängen med mobilen i högsta hugg. Och vill någon spela en omgång wordfeud med mig finns jag där med. Båda med alias Lilla-Ulle så klart.

Lite till tack

2011-12-08T01:53:00.000-08:00

Om det ändå ska snöa så kan det väl bli lite mer än detta.

Jag tillhör dem som gillar snö och blir rätt besviken om det inte är vitt ute iaf över jul. Nu vill jag dock inte ha 2 meter snö och snöstorm som förra året, men 20-30 cm som singlat ner från skyn och sen ligger kvar utan att förvandlas till någon lerig sörja vore trevligt.

När jag och Lilla J var på väg till bilen i morse tyckte hon att vi skulle plocka fram pulkorna så vi kunde åka i eftermiddag. Jag försökte förklara att det inte fanns tillräckligt med snö för sådana aktiviteter, men på det örat ville hon INTE höra. Tänkte först locka med julgransköp för att kunna släppa ämnet, men kom på att det nog inte blir idag eftersom M är genomförkyld och helt saknar lust att åka iväg och släpa hem julgran. Förhoppningsvis kommer vi iväg imorgon istället. Lät istället samtalet rinna ut i sanden, eller ska man säga snön nu kanske? Och det gick förvånansvärt bra.

Nu ska jag titta på mina veckoplaneringar och se hur mycket jag ligger efter. Jag ska inte bli julstressad, jag ska inte bli julstressad, jag ska inte bli julstressad! Fast å andra sidan kan nog min medicin hjälpa mig med det. Tar jag bara den orkar jag inte ens känna någon stress.

Alive, men...

2011-12-07T11:56:00.000-08:00

Något säger mig att det kanske inte är helt bra att äta medicin som reducerar ett redan tilltygat immunförsvar när det härjar diverse förkylningar i familjen. Detta "något" är för tillfället en kliande täppt näsa, tryck i bihålorna och öm hals. Men jag lever på hoppet och försöker ignorera det. Det försvinner säkert (iaf tills jag gifter mig, om jag någonsin gör det). Den extrema tröttheten har börjat ge med sig och jag hoppas innerligt att det var en engångsföreteelse. Annars kommer det bli spännande veckor framöver, eller inte... Kul i jul, liksom.

Halvår

2011-12-06T06:43:00.000-08:00

6 månader sedan

Sex månader går så fort! Grattis på halvårsdagen vår solstråle! Kan vi trycka på paus-knappen ett tag nu?

Utslagen

2011-12-06T03:24:00.000-08:00

Okey! Jag var beredd på att må dåligt och jag förstod att jag skulle bli trött och orkeslös. Men... inte så här! Jag orkar verkligen ingenting. Det är en orkeslöshet som inte går att bemästra och det känns som om jag går med alldeles för tunga tyngder på hela kroppen (och i huvudet). Orkeslösheten bestämmer, klart slut, liksom.

När jag i morse skulle ge Lillasyster sin morgonvälling orkade jag knappt lyfta henne ur sängen. Att göra sig och tjejerna i ordning och skjutsa till förskolan fanns inte på kartan. Som "tur" är är Lilla J rätt rejält förkyld och var vaken i natt, så jag ringde förskolan och talade om att hon inte skulle komma. Bra var det, för hon sov till kvart över nio.

Nu går hela förrådet energi åt till att se till att barnen får mat, pussar och kramar, torr blöja (vilket då bara gäller Lillasyster eftersom Lilla J inte har blöjor dagtid) och lite sysselsättning. Det blir liksom igår mycket soffa, eller rättare sagt plastbackar, framför Pelle Svanslös på tv:n.

varför sitta i nya sköna soffan när man har fina färgglada plastbackar?

Lillasyster har dessutom fått vanliga kläder på sig, passade på när blöjan byttes, men Lilla J vägrar ta av sig sitt nattlinne och jag orkar inte ta den dusten nu.

Istället sitter jag här som ett mähä framför datorn och är förvånad över att fingrarna orkar skriva. Jag ser och registrerar allt som behövs göras och mår ännu lite mer dåligt av att jag inte orkar göra något åt det. Blotta tanken på att duka fram rester från igår till lunch får mig nästan gråtfärdig. Hmmm.

Som tur är vet jag att det blir bättre och imorgon har jag troligen fått det mesta av orken tillbaka. Dessutom mår jag inte illa den här gången. Något jag är enormt tacksam över.

Weekend i hufvudstaden och kemisk knock out

2011-12-05T06:39:00.000-08:00

Oj vad fort vardagen kom tillbaka.

Den här helgen har jag varit i Stockholm tillsammans med min kärlek (alltså sambon om någon undrar hehe...) och några trevliga människor till.

Jag använde den här

för första gången på väääldigt länge. Ingen skötväska med blöjor, våtservetter, extrakläder, kräkshanddukar etc så långt ögat kunde nå. I alla fall inte som jag ägde och skulle använda mig av.

Istället bestod helgen av hotellnätter i ett ganska mörkt hotellrum (svart vägg och svart golv, men vad gjorde det vi skulle ju bara sova där), hotellfrukostar, trevligt sällskap, god restaurangmat, promenad i snålblåst i Gamla stan, julbord och show med bland annat Niklas Strömstedt, Pernilla Andersson och Petra Mede på Hamburger börs, alldeles för mycket vin och drinkar, dans och sena mornar

Det var otroligt trevligt att komma iväg och få vara bara Ulrika ett tag, men det är tur att det inte blir så ofta. Jag är nog för gammal för fest två dagar i rad, eller helt enkelt för ovan... Kanske borde öva lite mer.

Nu vilar jag i alla fall ut och siktar sen på mitten av januari. Då ska jag på tjej-helg hos väninnan på västkusten (tjoho), vilket är på tiden!

Men först ska det njutas av jul med familjen till 100%.

Tillvaron idag är dock lite seg, minst sagt. Jag har nog inte riktigt hämtat mig efter helgen än, och så har jag dessutom tagit de små gula tabletterna:

Nu ska det bli bättre ordning på lederna igen. Fötterna har protesterat vilt de senaste veckorna, så det var dags!

Det är alltså slutammat på allvar nu. Egentligen slutade vi förra veckan, med några få undantag, och nu är det strängt förbjudet. Inga gifter till Lillasyster tack!

Lillasyster har som tur är hjälpt till rätt bra och gjort det lättare för mig genom att sluta vara intresserad och släppt och tittat bort titt som tätt. Men visst känns det lite, jag kommer ju faktiskt aldrig någonsin amma mer. Ännu ett kapitel som avslutats i livet liksom. Både skönt och lite sorgligt.

Det tog ca fyra timmar innan tröttheten slog till på riktigt, men då blev det en riktig kemisk knock out. Innan dess hann jag ta fram kyckling till kvällsmaten, får se vad och om jag orkar hitta på något med den. Annars har jag som tur är en man i huset som kan laga god mat.

Nu blir det soffan (den nya som nu är på plats) tillsammans med Lilla J, och Pelle Svanslös på tv:n medan Lillasyster sover

Röran

2011-12-01T04:07:00.000-08:00

Nej vet ni vad! Nu sätter jag mig ner en stund, utan att sortera strumpor, mata Lillasyster, äta frukost/lunch eller planera något som ska göras. Dags att pausa lite med bara datorn sådär.

Här är lite av röran som varit de senaste dagarna (och troligen kommer fortsätta tills ungefär imorgon eftermiddag):

* Det årliga pepparkaksbaket hos min mamma. Jag bakade stora hjärtan (som ska prydas med familjemedlemmarnas namn och hängas upp i granen), katter, älgar och minigrisar, minigubbar, minigummor och minihjärtan. När jag inte hjälpte barnen att kavla ut deg eller lägga upp figurer på bakplåtspapper vill säga

* Hårklippning och färgning för att få bort grådasket (i håret alltså). Klippte även sambons hår (mitt hår fick Malin på hårsalongen klippa så det gjorde jag inte själv) men där finns inget foto. Han är lite svår på det min älskling...

* Röjning i tv-rummet inför nya soffan, som kom nu i förmiddags men inte är ihopsatt än.

blir ju iofs väldigt luftigt utan soffa, fast kanske inte så mysigt när familjen samlas och ska ha fredagsmys. Lätt att man får träsmak i baken liksom.

soffan på plats, men omonterad

Sockerkaksbak till julmarknaden i Storebrors skola. Själv kan jag inte gå eftersom Storasyster har konsert med sin klass samtidigt, och jag fortfarande inte har kommit på hur man klonar sig. Tur jag har en snäll mamma som ställer upp.

Och nu trodde jag att jag skulle slänga ner Lillasyster i bilstolen och åka iväg och hämta Lilla J, men vi måste nog ta en sväng via skötbordet först... hör jag.

En salig röra

2011-11-30T07:48:00.000-08:00

Det är lite rörigt i vardagen just nu. Det är pepparkaksbak, hårklippningar, barn som ska hämtas från dagis skola och diverse aktiviteter, ny soffa till tv-rummet som anländer tidigare än beräknat (vilket betyder att vi måste röja sonens rum eftersom nuvarande soffan ska stå där), sockerkaksbak till sonens skolas julmarknad imorgon, jul som ska planeras, hår som ska färgas, spruta på BVC för Lillasyster, hus som ska hållas efter och ovanpå det förberedelser inför helgen då jag och M ska till Stockholm och barnen ska till diverse barnvakter. Återkommer när det börjar lugna ner sig ett hekto eller två. (Förhoppningsvis imorgon)

Dagens...

2011-11-28T05:54:00.000-08:00

- tillägg på önskelistan till tomten:

* tålamod i extremt hög dos

* energi i lika hög dos som tålamod

- outfit:

mössa och lille skutt-tofflor ärvda av Storasyster, tröja från Cubus och prinsesstrosor från GeKås

- variation:

pommes istället för makaroner eller potatismos till köttbullarna

Vad vi sysslat med i helgen

2011-11-27T11:45:00.001-08:00

Varit ute och lekt i september/oktober-vädret

Fått upp julstjärnor, adventsljusstakar och julgardiner.

Och bakat lussebullar och lyssnat på julmusik för att för att få lite julkänsla.

Myst i soffan

Tänt första ljuset i adventsljusstaken och ätit tomtegröt med kanel och socker

Och så var vi i kyrkan på adventsgudstjänst och lyssnade på när storasyskonen sjöng i barnkören.

Jodå, julkänslan börjar så sakta krypa sig på. Sen vet jag att många är glada över att snön lyser med sin frånvaro, men jag skulle nog gärna vilja ha lite vitt på marken i alla fall. Det behöver absolut inte bli snöstorm och 2 meter snö, men någon cm eller tre, så det blir lite ljusare ute och julkänslan får sig en skjuts.

Det här med Lillasyster och mat

2011-11-25T05:17:00.000-08:00

"Alltså vad är det här mamma?"

"Först ska man börja med gröt, som visserligen är rätt gott men oj så kladdigt. Tydligen är det ingen bra idé att stoppa handen i munnen och sen gno runt i hela ansiktet. Men det kliade ju så...

Och nu har hon börjat ge mig massa annat konstigt med grötkonsistens"

"Palsternacka och potatis, huhua!"

"Fast det var nog något bättre än den där potatisen med morötter jag fick igår. Den kräktes man ju nästan upp.

Och nu har jag hört ryktas om något som kallas välling. Vad är det då? Äter man det med sked eller blir det kanske nappflaskan? Hoppas nappflaskan, för den är ju så mycket lättare att fixa. Får väl se när mamma varit och handlat gissar jag"

Trasselsudd

2011-11-24T05:14:00.000-08:00

Hårborstning har inte varit prioriterat nu när Lilla J varit sjuk. Hon är extremt håröm (något jag gissar mina gener har bidragit med) och det blir alltid en hård kamp mellan mor och dotter när borsten tas fram. Har hon då över 39 graders feber är det rätt lätt att välja bort den kampen. Men nu är hon feberfri och jag tog tjuren vid hornen och stoppade henne i badet och förberedde för kamp a la trasselsudd (åh, den boken måste jag bara hitta till henne kom jag på nu).

Det krävdes tre mut-klubbor, en halv flaska spraybalsam

och lite blod, svett och tårar (eller faktiskt inget blod, men en hel del tårar från Lilla J och svett från mamman) innan vi var klara. Men nu är det utborstat och så där änglafint som bara hennes sjävlockiga hår kan vara... i sådär ett halvt dygn till.

Och så dagens kommentar från Lilla J:

"Mamma det var två Vallar ute"

Vår katt, Valle (till vänster), har skaffat en kompis som hänger här i vår trädgård/på vår altan titt som tätt. Igår satt den troget bredvid Valle och hjälpte till att jama så Valle skulle bli insläppt av oss. Sen satt den snällt kvar och väntade tills Valle ätit sina fem tuggor mat och återvände ut igen. En riktig fyndkompis och trevlig extra-Valle, helt klart.

Projekt

2011-11-23T04:38:00.001-08:00

Lilla J: "Mamma, jag vill ha pizza till lunch!"

Mamman: "Okey då"

Har man ny ugn så ska den ju provas

Mamman: "Pizzan är klar!"

Lilla J: "Jag vill äta vid tv:n."

Mamman: "Nej, vi äter mat i köket"

Eller...

Tv-rummet it is...

När ska jag lära mig att inte sätta igång flera projekt samtidigt?!

Prov på hög nivå

2011-11-23T00:41:00.000-08:00

Alltså, treårstrots!

Tala om utmaning för en trött, höstdeppig, halvförkyld mamma. Det är "jag kan själv", " jag vill..." och "jag vill inte..." dagarna i ända. Test och prov som slår vilket högskoleprov som helst. Envis som synden är hon, lilla damen, men det är hennes mamma med som tur är.

Just nu går vi en kamp om var man äter frukost. Hon säger framför tv:n i vardagsrummet, jag säger vid bordet i köket. Den här gången vet jag vem som kommer vinna, och det är inte trotset utan byxor (för hon vägrade få hjälp när jag ville hjälpa henne) där uppe framför tv:n.

Lilla treårstrotset i egen hög person (fast egentligen inte alls så hög... knappt en meter)

För övrigt tycker jag vi bestämmer att det där gråa där ute försvinner nu!

Planeringsdag och varierad kost

2011-11-22T06:34:00.000-08:00

Jag har hört att det är bra med varierad kost, särskilt när man är barn och växer. Är barnet dessutom sjukt så måste det ju vara superduper-bra. Därför åt Lilla J pannkakor, köttbullar och salta pinnar till lunch. Mer varierat än så kan det nästan inte bli. Eller?

Jag kan säga som så, jag är glad för vad hon får i sig. Hennes aptit är som hon själv, inte på topp just nu.

Själv har jag planeringsdag och har suttit framför datorn med kaffe, papper och penna hela dagen (när inte barnen pockat på min uppmärksamhet förstås, vilket händer oftare än oftast)

Det är julen som avhandlas och jag har skrivit julmatslistor, julklappslistor och "Att göra inför julen"-listor. För jag formligen älskar listor...

Sen har jag letat julklappar på nätet. De flesta är redan inhandlade, under vår höstresa till Ullared, men riktigt alla hann jag inte med. Så även om jag inte kommer köpa precis alla resterande klapparna på nätet så har jag fått lite idéer och vet vad jag ska leta efter. Det går ju så mycket snabbare att veta vad man ska ha än om man irrar omkring bland alla andra miljoner julklappsköpare dagarna innan julafton och försöker hitta något vettigt som kan passa just den och den (sen ska vi faktiskt mest bara köpa till barnen och ha ett julklappslotteri för oss vuxna, så behöver man bara köpa en julklapp istället för sådär tio). Nu gäller det bara att ta sig iväg och köpa de där klapparna innan värsta julruschen börjar. Något jag ska försöka pricka av på "Att göra inför julen-listan" nästa vecka.

Köket

2011-11-21T10:44:00.000-08:00

Vi behövde en ny spis/ugn. Jag var otroligt trött på den vi hade. Den tog evigheter att bli varm och sen lika mycket evigheter att svalna. Började det koka över slutade det liksom aldrig, inte ens om man stängde av spisen (om man inte tog bort kastrullen iofs, men då slutade det ju koka helt och hållet).

Förra måndagen lagade M kvällsmaten och det tog alltså en evighet att koka spagetti, vilket fick även honom att förstå att det var dags för ett byte.

Men byter man en sak blir det genast mer som behöver göras och helt plötsligt hade vi ett nästan nytt kök

Från:

till:

och slutligen till:

Lilla J har troligtvis inte vattenkoppor "by the way". Utslagen har inte blivit koppor, det är mer små flammiga prickar. Måste vara något slags förkylningsvirus som ger feber och utslag.

Lilla J, presenter och prickar

2011-11-20T11:56:00.000-08:00

För 3 år sedan låg jag på BB och tittade på vårt Lilla J-knyte och förundrades över att det var hon som legat i min mage.

För 2 år sedan firade vi hennes 1-årsdag med partyhatt och allt

För ett år sedan skulle det alltid finnas någon slags huvudbonad på hennes huvud, och så fick hon en rutchkana i födelsedagspresent. Naturligtvis med Hello Kitty på...

Igår fyllde hon 3 år. Men kalasen hon längtat efter så mycket uteblev. Hon fick nämligen med sig en present från dagis förra veckan. En prickig en, som kliar och började med feber för några dagar sedan

Men sång och paket blev det så klart (vilket nog var det allra viktigaste)

och sen har det varit nerbäddad framför tv:n som gällt

Kalasen får vänta tills febern är borta, orken tillbaka och de där kopporna torkat ut.

Uppskattad

2011-11-18T06:45:00.000-08:00

Jag sitter på huk och håller på att byta handtag på köksskåpen/lådorna (en av åtgärderna i vårt lilla projekt: Fräscha upp köket, men mer om det sen)

från

till

Då kommer Lilla J och tar tag om mina axlar, lutar huvudet mot mig och säger

"Åh vad tjusigt! Vad duktig du är mamma"

Det värmde mammahjärtat det.

Sen satte hon sig på golvet och började bygga konstverk av de gamla handtagen samt lite bullformar och knäckformar hon hittat i lådorna medan jag hade dem utdragna.

Varför i all sin dar köper vi massa dyra leksaker åt henne? Hon tycker oftast det är mycket roligare att leka med mina bakmått, flärpar från brödpåsar, brödpenslar och så gamla köksskåps-handtag.

Ställa in

2011-11-17T02:18:00.000-08:00

Idag är vi snuvigare än snuvigast. Dessutom har Lilla J feber och jag åter igen en touch av migrän med synbortfall och yrsel. Sömnlösa nätter gör så mot mig.

Därför ställer jag in spruta för Lillasyster hos bästaste BVC-sköterskan och föräldramöte med matlagning i Storasysters klass. Sörjer inte något av det så jättemycket, mer än att jag gärna träffar bästaste BVC-sköterskan och väger och mäter Lillasyster (sprutan är bra och nödvändig men inget jag direkt ser fram emot). Nu får det bli en annan dag.

Istället äter vi ostbågar, fast det inte är fredag, i kuddkojan framför Molly Mus och vägrar att sova middag fast det behövs (gäller dock inte mig för jag skulle mer än gärna sova, utan mer den minsta av de hemmavarande tjejerna)

Ja, sen måste jag visst städa köksbänken också. M ska ta itu med det fallfärdiga kaklet i köket när han kommer hem. Det är tydligen mycket lättare om det inte står ett Mount Everest av disk i vägen då.

Dimmig nödlandning?

2011-11-16T02:56:00.001-08:00

Härom dagen tittade Lilla J ut på dimman i trädgården och konstaterade:

"Mamma det har landat ett moln där ute"

Tydligen har molnen flygproblem och valt oss som nödlandnings-ställe, för idag har ännu ett moln landat i vår trädgård.

Vädret är dock helt i fas med min sinnesstämning. Har i ett par år varit förskonad från "höstdepp", vilket jag tidigare lidit av sen tonåren, men tydligen var det dags i år igen. Jag känner mig bara allmänt nere, dyster och småledsen hela tiden. Allt känns jobbigt, inklusive sånt jag vanligtvis tycker är skoj och brukar se fram emot. Sen hjälper det inte direkt att både Lilla J och Lillasyster bestämt sig för att det där med nattsömn är för loosers. I natt vaknade Lillasyster minst en gång i timman (kan ha att göra med ännu en förkylning och att hon just nu är inne i en intensiv utvecklingsperiod och drömmer mycket).

Lilla J, som hittills sovit jättebra på nätterna, vaknade och kom in till oss vid tre-tiden för tredje natten i rad. Sen låg hon och rulla runt i vår inte alltför stora säng en bra stund, innan M tröttnade och följde henne tillbaka till sin säng (med ett stopp vid stora fönsterna i vardagsrummet för att se på stjärnorna och månen). Jag tror att även hon är inne i en intensiv utvecklingsfas, och lägger man där till att hon slutat med både blöjor och napp så är det kanske inte så konstigt att sömnen rubbas. Tyvärr rubbas då även föräldrarnas ork och humör. Det är tur man vet att det inte alltid kommer vara såhär. Man får helt enkelt gäspa, sätta på en omgång kaffe till och ta sig igenom dagarna sett ur ett dimmigt trötthets-perspektiv.

OJ! Kanske är det inte så dimmigt ute iaf? Det är mitt dimmiga trötthetsperspektiv...

Fast å andra sidan borde ju inte Lilla J se det ur mitt perspektiv, för hon är konstigt nog förvånansvärt pigg om dagarna.

En liten pik eller?

2011-11-16T02:36:00.000-08:00

Tror ni han vill säga något?

Kanske är dags för stordottern att städa hans bur? :) Eller så har han kommit på att det aldrig är för tidigt att börja träna inför beach 2012...

Räddaren i nöden?

2011-11-15T06:04:00.000-08:00

Tre nätter utan någon direkt bra sömn och en extremtrotsig 3-åring. Det börjar braka utför...

För att klara eftermiddagen och kvällen, när även blivande tonårig dotter och sprallig, virrig 9-årig son kommit hem, står nu hela min tillit till koppen med kaffe och kexchokladen framför mig

... och häpp så var fikastunden slut och det är dags att fixa mat till Lillasyster för att sen påbörja kvällsmaten till resten av familjen

Jordgubbe i höstträdgården

2011-11-14T06:32:00.001-08:00

Man får passa på att roffa åt sig så mycket ljus och sol man kan så här års.

Så eftersom vädret idag var något mer lockande än de senaste dagarna, gick jag och småtjejerna ut i trädgården en stund på förmiddagen.

Lilla J hittade sin favorittröja och favoritmössa och sprang omkring bland löv och vissnande växter som en söt liten jordgubbe. Trevligt eftersom det är sällsynt med jordgubbar i trädgården såhär på hösten.

Jordgubbe som: gungar,

... promenerar,

...hoppar,

... hälsar på sina vänner blommorna

och studerar lilla dammen

Lillasyster roade sig med att undersöka gräset, vagnen och barren på stora granen hon

Lillasyster tittar på gräs

undrar vad morsan håller på med

och studerar alla barr på stora granen

Fönsterväxter

2011-11-14T05:33:00.000-08:00

Lilla J tyckte att hon skulle få nya växter i fönstret. Förstår inte varför. De hon hade var ju så lättskötta, i alla fall de senaste veckorna

Men snäll som jag var gav jag med mig och Lilla J fick välja nya blommor till sina fönster när vi var och handlade

och jag får väl erkänna att det ser aningen trevligare ut.

När jag nyss gick in i sonens rum insåg jag att han nog också får välja ny växt

Grattis till mig som till och med lyckas ha död på en kaktus

Förändringar

2011-11-12T01:56:00.000-08:00

Förändringarnas vindar blåser här hemma på Lilla bärstigen.

För det första ser vår toalett numera ut såhär,

så det gäller att tänka sig för innan man rusar in och sätter sig. Lilla J har varit och är jätteduktig på att hålla reda på när det är dags att gå på toaletten och klarar av det hela helt "hälv". Egentligen tycker hon att hon klarar av att torka sig efter hon gjort nr 2 också, men där går föräldrarnas gräns. Nu skulle det nog bara vara en tidsfråga innan hon även är helt torr på nätterna. Detta får dock vänta lite eftersom hon hastigt och lustigt såg till att hon måste sluta med napp också..

När jag härom dagen kollade hennes två miljoner nappar upptäckte jag att precis alla var i stort sett söndertuggade, så de fick åka snabbtåget till papperskorgen.

När hon sen tuggade sönder de två nya napparna inom loppet av några timmar insåg vi att det bara var att ta tjuren vid hornen. Det var tjat och gråt i någon dag eller två (och jag såg nog att hon smyglånade Lillasysters nappar ett par gånger), men nu inte ett ord. Det har gått över förväntan med andra ord och jag är tacksam att vi slapp ta det i jul när vi egentligen hade planerat att ge dem till tomten.

Samtidigt har Lillasyster så smått börjat visa att det är dags att sluta amma. Hon vänder sig bort och får liksom ingen ro längre. Det tackar jag för. Nu blir det så mycket lättare för mig att släppa taget också. Men jag sätter inget datum utan låter det helt enkelt rinna ut i sanden så får vi se.

Idag är jag extremtrött efter två näst intill sömnlösa nätter, och har på gränsen till migrän. Helst av allt skulle jag vilja ligga nerbäddad och zappa bland tv-kanalerna. Men är det fars dag så ska papporna så klart firas, så det blir en liten rundtur till våra pappor för att gratta innan sängen får mitt sällskap.

Dopet

2011-11-11T00:37:00.000-08:00

Kom på att jag glömt skriva om Lillasysters dop som var för några veckor sedan.

Eftersom vi var smått upptagna med själva dopet och efterföljande fest blev det inte så många bilder. Svägerskan, som är riktigt duktig på att fotografera, har dock lovat att vi ska få av henne så småningom.

Lillasyster var i alla fall på ett alldeles utomordentligt trevligt humör under hela dopet och "lyssnade" intresserat på både doptal och dopsång. Inte brydde hon sig särskilt mycket om att pastorn höll henne jättekonstigt och dessutom stänkte massa vatten på huvudet heller. Det var som om hon förstod att "wow, nu är det jag som är i centrum. KUL!"

Efteråt tog dock krafterna slut och hon somnade i min famn på vägen ner till församlingssalen, och fortsatte sova en bra stund även efter jag lagt henne i vagnen.

Dopklänningen är en riktig släktklänning och nästan 100 år gammal. Alla mina barn har döpts i den, liksom jag själv och mina syskon, min mamma och hennes syskon (och hennes syskonbarn) och min morfar och hans syskon. Allas namn och årtal när de döptes står broderade på framsidan av klänningen. Och nu står alltså Lillasysters namn längst ner, bland hennes syskons namn.

Medan Lillasyster sov passade vi andra på att äta alldeles för mycket tacos och tårta

Doptårtan. Jag hade gjort 5 stycken och det gick åt knappt 3... gissa om vi ätit tårta efteråt och är smått trötta på det (och tacos lär det inte heller bli på länge här hemma)

Det fina blomsterarrangemanget min mamma gjorde till altarbordet fick pryda vårt matrumsbord när vi kom hem

Och efter presentöppning, lite mer kaffe och tårta och tjatter med släkt och vänner var det dags att städa och packa ihop för hemfärd och lördagsmys hemma i soffan.

Promenad i trädgården

2011-11-10T02:30:00.000-08:00

Jag passade på att ta med mig kameran på en promenad i trädgården (ungefär så mycket mina fötter går med på i promenadväg för tillfället) medan Lillasyster sov.

Konstaterar härmed att "Ja det är höst" trots att jag hittade några envisa blommor som vägrar ge upp

Nu väntar jag på att doktorn ska ringa. Får se vad han säger om att jag fortfarande ammar Lillasyster och inte börjat med mina mediciner ännu...

Gör om, gör rätt

2011-11-08T08:43:00.001-08:00

När man glömmer den kokande potatisen på spisen...

Vad bra att jag tycker det är så skoj att skala potatis. Eller nåt...

M, som jobbar sent kanske hinner hem till kvällsmaten i alla fall.

Se upp för kobran!

2011-11-08T07:21:00.000-08:00

Jag fattar inte varför jag hela tiden är på så dåligt humör om dagarna. Det minsta lilla och jag hugger som en kobra. Speciellt om barnen gör något tokigt.

Stackars Lilla J är den som råkar mest illa ut. Hon är liksom i den åldern då man tenderar att gå sina föräldrar på nerverna rätt ofta och det är ingen bra kombination med en mamma som totalt saknar tålamod. Jag kommer på mig själv med att skälla, sucka och stöna i stort sett konstant när hon är i farten.

Sen kommer det dåliga samvetet och jag blir arg på mig själv istället. Inte blir det bättre när jag inte får krama efteråt heller. Och när jag säger förlåt bara tittar hon på mig och frågar "Vadå?" För i hennes värld var det ju en evighet sen jag var arg på henne och det är väl inget att säga förlåt till nu. Men jag fortsätter säga förlåt ändå och försöka förklara varför jag blev arg, trots att hon skjuter undan mig och tittar frågande och fast jag själv inte riktigt förstår.

Kanske behöver jag komma ifrån ett tag, får vara Ulrika och inte bara mamma/hushållerska. Kanske behöver jag komma ifrån vardagen med disk, tvätt, byta blöjor, skjutsa till förskola, hämta på förskola, handla mat, laga mat, skaka välling, plocka undan, tjata på barn, natta barn etc. Kanske borde jag göra slag i saken och åka iväg en helg eller så... alldeles ensam... Tanken har slagit mig

Men kommer jag inte bli näst intill sjuk av saknad efter min familj då? Eller?

Födelsedagskalas... äntligen

2011-11-07T04:46:00.000-08:00

Så fick hon sitt kalas till slut, min 12-åring. Igår firades hon av familj och släkt med paket, fika, sång, skoj och bus.

Paketöppning

Fika! (Obs lägg märke till hur duktigt affären bakat åt mig)

...och tårta (som dock är hembakad) med 12 ljus

Och nu är det dags att börja förbereda för Lilla Js födelsedagskalas... och efter det är det snart Lucia och jul. Mycket kalas och firande blir det